Nyfunnen alliansduett för fram skatteväxling

Vafalls? Plötsligt låter Fredrik Reinfeldt som en miljöpartist. Nej, det är en villfarelse. Han låter som en centerpartist. Även det lär säkert ha förvirrat en och annan moderaternas stora partiträff i Örebro. Statsministern förordar en skatteväxling av miljöskäl och backas upp av miljöministern, centerpartisten Andreas Carlgren.
Moderatledaren skissar på höjd koldioxidskatt i utbyte mot sänkt fordonsskatt. Carlgren öppnar för generellt högre energipriser på sikt.
Här är en miljöpolitisk nyprofilering på gång. Regeringen öppnar sig för kritik på bred front från de egna leden. Kristdemokraterna drev sänkt bensinskatt hårt i valrörelsen, inte höjd. Alliansen kritiserade med fog miljöpartiets skatteväxling för att vara en opedagogisk, förklädd skattehöjning. I stället förordades en miljöpolitik som fokuserade på goda drivkrafter, belöningar för smarta miljöval miljöbilsbonus, exempelvis. Detta är en positiv ansats med miljöåtgärder som ger snabb väljaracceptans, i samma anda som jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.

Varför då denna nyfunna duett om skatteväxling? Nödvändigheten driver på. Man räknar kallt med att de goda drivkrafterna inte kommer att räcka för att nå EU-målen för 2020. Det kommer att krävas andra påtryckningsmedel för att i raskare takt minska utsläppen på ett antal samhällsområden, främst inom transportsektorn.
Skatteväxling är i grunden en god idé, den ingår sedan länge i centerns åtgärdsarsenal. Att beskatta det miljöskadliga beteendet och sänka skatten på annat som inte har dessa negativa effekter, följer en klar logik. Att byta bort fordonsskatten mot högre koldioxidskatt lindrar dessutom plågan av reformen som ökar de enskilda bilägarnas premier i trafikförsäkringen. Detta ingår naturligtvis i beräkningen.

Men ska det skatteväxlas måste det göras rätt. När miljöpartiet och regeringen Persson sjösatte Operation Skatteväxling förra mandatperioden fattade väljarna noll och intet av budskapet.
Ska alliansregeringen gå den vägen, krävs det tydligare kopplingar mellan kostnad och effekt än vad vi har sett tidigare. Andreas Carlgren och Fredrik Reinfeldt har ett nämligen ett ansvar som den tidigare regeringen struntade i. Alliansen måste bevisa att skatteväxlingen följer arbetslinjen och inte, exempelvis, är en straffskatt för pendlare och landsbygdsbefolkning utan kollektivtrafik.