Nyköpings stad har en livaktig och innehållsrik historia. Dess utveckling genom århundradena är viktig för att förstå varför staden i dag ser ut som den gör. Samspelet mellan staden, slottet och bygderna runtomkring har format det sörmländska samhället i vid bemärkelse.
Den bärande berättelsen om Nyköping är en om förändring. Från kungasäte till industriproduktion av textilier, möbler, bilar och tvålar; från befäst plats till ett kraftfullt kugghjul i en växande modern storstadsregion. Kulturarvsalliansens vilja att lyfta frågan om hur vi knyter ihop gårdagen med morgondagen, är att välkomna (SN 9/11).
Den oundvikliga följdfrågan är vem som ska betala för vad. Det är där skon klämmer och lär fortsätta klämma.
Vad är det som bör lyftas fram? Biltillverkningsstaden Nyköping? Industristaden Nyköping? Köpmannastaden Nyköping? Kulturarvsalliansens agenda känns ambitiös men är än så länge väldigt vag. Alla som känner sig manade att delta har egna utgångspunkter och mål, en egen önskelista. Vad kan de enas om gemensamt?
Museistaden Nyköpings framtid är en historia i sig. I väntan på ett beslut om ett nytt länsmuseum, hänger de frågor som kulturarvsalliansen lyfter, mer eller mindre i luften. Den styrande landstingsmajoritetens löften har mer präglats av entusiasm än gedigen kostnadskoll. Risken är därför uppenbar att länsmuseet blir mer kostnadsdrivande än väntat, dyrare. Det största oppositionspartiet i landstinget, Moderaterna har redan flaggat för att länsmuseets placering i just Nyköping inte är huggen i sten.
Om det nya länsmuseet nu blir verklighet – och om det placeras i Nyköping – då kommer Landstinget Sörmland att förvänta sig en medfinansiering från kommunens sida, med minst de miljoner som man sedan tidigare har kommit överens om. Några stora pengar utöver det som medfinansierar länsmuseet lär kommunen inte ha.
Ska ideella krafter förmå ansvariga politiker att omvandla den gamla Konsthallen och närområdet till en kulturarvsbärare för framtiden, då ställer det höga krav på gemensam kompromissvilja.
Ska det vara ett traditionellt stadsmuseum, ett stenkast från Nyköpingshus, eller en industrihistorisk arena med skiftande teman, från brukens 1600-tal till den tunga industriepokens epilog på början av 1990-talet? Först när det finns något enhetligt som partierna kan säga ja eller nej till, blir den här debatten till något mer än goda ambitioner.