Kilenkrysset köpte i början av 2000-talet mark av kommunen vid den gamla Arla-fastigheten i Oppeby. Nu nästan 20 år senare säljer koncernen tillbaka en delar av marken till kommunen för lite drygt 31 miljoner kronor.
Marken norr om huskropparna behåller Kilenkrysset och Nyköpinghem köper marken söder om fastigheten, berättar Peter Kavén, vd för Kilen bostad AB.
– Vi mäktar inte med att bygga själva på all den marken, säger han.
Kilenkrysset kommer att bygga som planerat i den norra delen. Det handlar om ungefär 100-150 lägenheter och tanken är en blandning av bostadsrätter och hyresrätter.
– Främst hyresrätter, säger han.
Nyköpingshems vd Johan Eriksson tycker att marken är strategiskt viktig. Att Nyköpings kommun äger mark på annat håll spelar ingen roll, Nyköpingshem vill ändå köpa i Oppeby.
– Det är då affärsmässigheten kommer in och marknadsanalyser. Vi anser att det där är rätt läge att vara i, säger han.
Dessutom tycker Johan Eriksson att det är en fördel att bolaget slipper hela detaljplansprocessen som Kilenkrysset redan gått igenom. Priset på ungefär 1300 kronor per kvadratmeter är dessutom bra.
– Köper man av kommunen är det inte mycket billigare, säger han.
Sammanlagt handlar det om runt 350 hyreslägenheter som Nyköpingshem ska bygga. Det är inte spikat hur det kommer se ut men mycket talar för att det blir fyra höga punkthus och fyra långsmala lamellhus.
Johan Eriksson är arkitekt i grunden, men tänker inte lägga sig i hur utformningen av husen ska se ut. Dels för att det är svårt att göra det ur ett upphandlingsperspektiv men dels för att han tycker att insidan ska komma i första hand.
– Då blir fasaden en funktion av hur det ser ut inuti.
Han har svårt för fastigheter där utgångspunkten är det motsatta.
– I många år har man gjort hus som ser ut på ett visst sätt och sedan blir lägenheterna lite som de blir.
Däremot vill Johan Eriksson gärna påverka byggandet i en riktning där förvaltningsperspektivet finns med från start, det vill säga att husen byggs med hög långsiktig kvalitet. Något som inte är vanligt, enligt Eriksson.
– Regler och finansieringar räknas på själva bygget. Bygger du in något mer hållbart ur ett livscykelperspektiv så kan du inte räkna hem investeringen, säger han.
När kvaliteten sänks skjuter sig förvaltaren i foten, eftersom renoveringskostnader blir stora.
– Så får man pröjsa huset tre gånger i stället, säger han.