Nytt avtal dyrbartför skattebetalarna
Vid bussdepån på Gasverksvägen i Nyköping står gröna bussar i långa rader. Många får inte rulla på de sörmländska vägarna så länge till trots att de har flera år kvar till skrotning.
Swebus har 40 bussar som kör på landsorten i Nyköpings kommun. Tiotolv av bussarna kan rulla flera år till men måste bytas ut därför att Swebus, liksom alla andra bussentreprenörer, måste uppfylla kravet på handikappanpassade bussar. Tiden är knapp. Om några år ska bussarna var utbytta och bussbolagen måste byta sina fordon snabbare än de räknat med. Det kan blir till överpris eftersom de i sin tur måste pressa busstillverkarna till snabba leveranser.
Stig Tholander, trafikledare på Swebus i Nyköping, trycker på låsknappen till en av de nya bussarna som står parkerade vid Gasverksvägen. Den breda dörren svänger upp med ett lågt susande ljud.
Här, pekar han, det är bara ett trappsteg upp i bussen. Det är lätt för en rörelsehindrad att komma in. Bussen går också att sänka så att en rullstol kan rullas in.
Bussen har en bredare gång än de gamla bussarna. Två rullstolar ryms bredvid varandra.
För att bussbolagen ska ha råd att följa kravet och byta ut bussarna måste de få mer betalt av den som beställer busstrafiken i det här fallet Länstrafiken AB i Sörmland.
Länstrafiken ägs av de nio sörmländska kommunerna och landstinget gemensamt. Via skattsedeln betalar invånarna i länet närmare 200 miljoner kronor varje år till Länstrafiken, för att Länstrafiken ska kunna handla upp busstjänster av entreprenörerna, främst Swebus, Busslink och EGE-trafiken.
Dessutom betalar resenärerna ur sina portmonnäer varje gång de åker buss. Skolorna betalar miljoner för skolsjutsarna. Nyköpings kommun betalar sju miljoner årligen för att eleverna i grundskolan och gymnasieskolan ska komma till och från sina skolor varje dag.
Så jobbar vi med nyheter