Nytt parti, nya ledare samma bekymmer

Valen i Israel respektive Palestina har onekligen förändrat de politiska förutsättningarna. Medan palestinierna röstade in de mest oförsonliga till makten, så röstade israelerna bort dem. Det paradoxala är att det i båda fallen kan bidra till att ta udden av de mest konfrontativa krafterna. Det terroriststämplade palestinska Hamas tvingas att börja samtala och börja anpassa sig till en diplomatisk verklighet. Samtidigt har det israeliska högerpartiet Likuds försvar av bosättningspolitiken fått nobben av väljarna.
Valet blev en förödmjukelse för Likud och dess ledare Benyamin Netanyahu. Likud är numera endast femte största parti. Utrymningen av bosättningarna på Gaza gav inte det missnöje och den medvind som Likud kalkylerat med, tvärtom. Stödet för den förda politiken var stort, även om Kadimas Ehud Olmert inte är nära företrädaren Ariel Sharons popularitetssiffror. Mycket hänger nu på vilket stöd som det nya israeliska mittenpartiet Kadima får i Knesset för sin regering. Det lär bli ett nära samarbete med Arbetarpartiet samt ytterligare några mindre koalitionspartier.

Som helhet är valresultatet en pragmatikernas triumf. Den nya regeringen, ledd av Olmert, måste hantera kraven på inre säkerhet och sociala reformer med ett tillbakadragande av bosättningar på Västbanken och fullfölja sin företrädaren intentioner. I Knesset finns nu en majoritet för fortsatt utrymning av bosättningar, samtidigt som Kadima parallellt driver på om nya gränser för att behålla vissa bosättningar på ockuperad mark. Om Israel utan dialog annekterar stora stycken bosättarmark kombinerat med det omstridda murbygget mot palestinska områden skapas nya spänningar och motsättningar. Mycket kommer att avgöras av hur USA ställer sig till dessa planer och hur pass intresserad stormakten är av driva på en fortsatt fredsprocess.

Den enda väg som leder mot hopp om fred och minskat våld är att bosättningarna utryms samt att man åter närmar sig 1967 års gränser. De nya ledarna i Israel och Palestina står alltså inför samma bekymmer som tidigare ledningar: vad kan förhandlas om och vad är omöjligt att ge upp? Med de pragmatiska krafternas valseger i Israel finns det ett hopp om nytänkande. I så fall ökar trycket än mer på terrorstämplade Hamas på den palestinska sidan att visa att partiet i sin nya position är moget fredsuppgiften. Annars kommer den politiska utvecklingen som bäst resultera i en något längre vapenvila.