Nyvaknad Gnestakör storsatsar med Mozart
Frustuna kyrkokör har återuppstått. Sedan Georg Lidström tog över som körledare förra året har kören fått nytt liv och nästa söndag är det dags för Mozarts Requiem i Frustuna kyrka.
Ja, det är den, men det är det som är kul också. Det är något att bita i, säger Anna Sjögren som har varit med i kören i ett år.
Att det blev Mozarts Requiem förklarar Georg Lidström med att det är Mozartår i år.
Det är ju hans sista verk och det avslutar kyrkoåret. Vi har lagt konserten på domsöndagen vilket jag tycker är lite flott.
Georg Lidström kämpar passionerat för den klassiska musiken, som han väljer att kalla konstmusik.
De stora rebellerna i dag är de som sysslar med sånt här, inte punkarna. Konstmusiken måste kämpa för sin existens.
När han kom till Frustuna för ett år sedan var hans uppdrag att blåsa liv i kören. Det gör han genom att sätta upp stora verk. Förra året var det Förklädd Gud. Nästa år föreslår han Händels Messias.
Man måste ta bort tråkstämpeln. Körverksamhet är mer än bara kyrkokör. Jag tror att många inte känner till att möjligheten att vara med i större verk finns närmare än man tror. Man behöver inte söka sig till Stockholm.
Gamla medlemmar har kommit tillbaka och nya har hittat till kören. Men de söker fortfarande fler sångare. Dubbelt så många vore bra. Georg Lidström låter inte medlemmarna provsjunga för han vill inte skrämma bort någon.
I dag är ett 20-tal medlemmar aktiva i kören. Men på palmsöndagen uppträder de tillsammans med Täby kyrkokör samt en inhyrd orkester och inhyrda solister.
Kan vi ta paus nu, frågar en av sopranerna när de har sjungit nonstop i närmare en och en halv timme.
Snart, svarar Georg Lidström kort.
Sidan 55, säger han och fortsätter spela piano med ena handen samtidigt som han viftar med den andra och knäpper med fingrarna när sopranerna ska ta vid.
Han sitter bara bakom pianot när kören övar. På konserten dirigerar han.
Jag ÄR dirigent, förtydligar han.
Till sist blir det paus i alla fall och Helen Westerberg pustar ut.
Det är så många noter.
Hon älskar att sjunga och gick med i Frustuna kyrkokör 1971.
Det är bra för själen och kroppen och det ger en skön samhörighet. Man mår bra, konstaterar hon.
Och Anna Sjögren håller med.
Jag mår verkligen bra av att komma hit en gång i veckan och sjunga. Och så är Georg en så bra dirigent.
Trots att det bara är en dryg vecka kvar till den stora konserten och trots att det ibland trasslar till sig med noterna är körmedlemmarna inte nervösa. De litar på sin dirigent.
Ja, han är nog den tydligaste dirigent jag har haft, säger Jan Svensson.
De är överens om att det inte finns något lagom över körledaren.
Det är drag under galoscherna, säger Per Westerberg.
Så jobbar vi med nyheter