Öberg grundlade för EM-guldjubel
Bragdstafetten i Estland gav svenskt glädjefnatt. Aldrig har man sett OK Hällens Peter Öberg så spontant lycklig som när han med en stor flagga i ena näven bara skuttade med bredvid David Andersson fast slutmannen som bärgade EM-guldet höll högsta spurtfart.
Jag var väldigt nervös i början när jag stod och väntade. Men vid sista radiokontrollen blev jag lite lugnare. Då förstod jag att det i alla fall skulle bli medalj, säger en bubblande glad Peter Öberg när SN-sporten ringer upp.
Det blev den ädlaste valören. Andersson kände sig starkare innan spurten och att han helt enkelt måste ta den här chansen.
Stort, häftigt och kungligt, var spontana kommentarer från till synes lätt chockade svenskar efter att Peter bara hade slängt sig över David Andersson och förstasträckans Niclas Jonasson som därefter bildade en jublande hög.
De rörliga bilderna från orienteringsförbundets hemsida förmedlade rysningar och en skön spontan glädje.
Kanske var det sekunderna som Peter Öberg hade fixat gentemot Frankrike som gjorde att David hade kvar det där lilla extra bränslet i spurten. Öberg och Niclas Jonasson, som har bytt tillbaka från Södertälje till Leksand, på förstasträckan hade bestämt sig för att hålla sig kalla.
Speciellt det andra av de tre varven var väldigt backigt. Vi hade snackat om att hålla igen lite i de värsta uppförsbackarna och i stället vräka ordentligt på när det var slätlöpning. Det var en bra taktik, konstaterar Peter Öberg.
Han gick ut drygt 20 sekunder efter täten på stadion i Otepää, som brukar stå som värd för deltävlingar i skidornas världscup. Peter segade snart ikapp de främsta där Frankrike hade kommandot med tanke på lagets slutman.
På sista varvet var det detaljrikt och småskuren terräng. Jag blev lite orolig ett tag, men precis innan målet såg jag fransmannen igen.
Och då kom den där extra tändningen som gör idrotten så skön. Det växte ut horn i pannan på en svensk underdog från Stigtomta.
Jag tänkte för mig själv att jag inte skulle ha minsta lilla krafter kvar när jag växlade. Jag ville absolut inte bara ligga i rygg utan tömma precis allt jag hade för att kunna ge David ett så bra utgångsläge som möjligt och det kändes så skönt att det i alla fall blev några sekunder.
Peter hade fört upp laget i ledning och visste att David Andersson skulle bli att räkna med.
Det var en grym känsla, ja, en fantastisk känsla att växla först i en EM-stafett, säger Peter Öberg.
Han räknade faktiskt redan på förhand in sitt eget lag som ett av drygt tio starka gäng som alla skulle kunna vinna.
Vi pratade innan om att vi skulle ha chansen eftersom alla tre i vårt lag hade stått över långdistansen. Och vi tjänade på det; alla tre hade pigga ben.
Men samtidigt är det tio andra lag som också är starka. Hela världseliten var på plats och det är fruktansvärt tufft, säger Peter Öberg, som fick njuta av segersötman ett dygn i Estland innan guldhjälten anlände till Stigtomta sent på söndagskvällen.
Från och med nu behöver han inte direkt gräma sig längre över det bestulna silvret från NM-stafetten 2003 då klassen ströks efter en arrangörsmiss.
Nej, ett EM-guld smäller så mycket högre att jag kan glömma det där nu.
Plötsligt släppte bara allt för Peter Öberg som tidigare har samlat ihop till en provkarta av skador vid trista tidpunkter. Med EM-guldet i stafett överträffade OK Hällen-löparen sin tidigare höjdpunkt i karriären som kom tidigare i veckan med femteplatsen på medeldistansen. Där var Öberg bäste svensk.
Stigtomtakillen har fått sitt storinternationella genombrott.
Jag var lite besviken placeringsmässigt efter sprinten. Men det var små tidsdifferenser där. Medeldistansen och stafetten är nära maximala lopp, myser Peter Öberg.
På stafetten visade Peter att han kan hålla världsklass även på sträckor upp emot milen.
Mm, det kändes skönt. Det här känns överhuvudtaget väldigt viktigt för min framtida landslagskarriär.
B-landslagskillen har så ofta har sidsteppats eftersom jätteprestationer har avlöst just av skador. Under EM har Peter Öberg plötsligt visat att han kan tillhöra det exklusiva gäng på fyra fem löpare som man kan lita på vid stora internationella mästerskap.
_ Ja, så känns det faktiskt lite efter de här två senaste loppen.
Han ångrar definitivt inte att han har specialiserat sig på medeldistans och snarare tränar mera för sprinten än långdistansen.
Stafett är trots allt ganska likt medeldistans. Och utvecklingen inom orienteringen går mer och mer åt specialisering.
Inte minst om man först ska kunna knipa en VM-biljett och sedan nå nästa hägrande mål: en individuell medalj på ett stort mästerskap.
Det är fortfarande jättesvårt att bara kvala in till ett VM. Men jag har fått en kick av att jag hänger med både fysiskt och mentalt på ett EM där alla de bästa är med, säger Peter Öberg.
Så jobbar vi med nyheter