Hans parti vann egentligen inget på att samverka i det rödgröna, men förlorade inte mycket heller. Det var och är Vänsterns enda chans till inflytande.
Ytterpositionen i det rödgröna var samtidigt tacksam. Det var Lars Ohly som kunde frispela, medan Mona Sahlin och MP:s båda språkrör var tvungna att hålla i och svara för helheten.
Trots det fick Ohly kritik för att han gett upp för mycket av partiets politik för att kunna samarbeta. Det illustrerar Vänsterpartiets problem. Det var ”skitjobbigt” att kompromissa, säger Ohly (SvD 9/1). Han överdriver inte.
Lars Ohly har en poäng i sin analys, när han pekar på att partiets självbild är bunden till en evig oppositionsroll. Partiprogrammet är byggt i opposition för opposition, inte ansvarstagande i regeringsställning. När det kommer till kritan vill partiet vara för ortodoxt för att få inflytande.
Väljarunderlaget på yttre vänsterkanten ser inte ut att öka. I dag är radikala unga oftast mer rebelliskt gröna än marxistiskt röda. Historien har visat att om Vänsterpartiet ska växa så behöver det gå röra sig in på mer traditionellt socialdemokratisk terräng, en resa närmare mitten. Så har inte varit fallet under Ohly.
Även om Lars Ohly drömmer om att få samma roll som senast i en rödgrön valrörelse 2014, så vore det självmål av S och MP att ge honom den. Förutsatt att han klarar den interna kritiken först, vill säga.
Det är ingen vågad gissning att samarbetspartiernas valanalyser kommer att skylla många motgångar på Vänsterpartiets agenda. Socialdemokraterna lär förbli splittrade i synen på Vänstern. Men Miljöpartiet lär knappast vara sällskapligt inställt.
Det var när den rödaste delen av LO tvingade Mona Sahlin att släppa in Vänsterpartiet som det rödgröna samarbetet började tappa kraft och väljarstöd. För Miljöpartiet har det visat sig vara lukrativt att framstå som lutande åt vänster från mitten. Men i sak renodlad vänsterpolitik har bara betytt problem och väljarförluster – språkröret Maria Wetterstrands popularitet till trots.
Så även om de kommande språkrören kan tänka sig att bjuda hem nästa partiledare för Socialdemokraterna på fest igen, så lär ingen vilja skriva dit Lars Ohlys namn på inbjudningskortet.