Ojämlik vård

Landstingspolitikerna saknar inte utmaningar. Den största av dessa, utöver sitt egna bankrutta förtroendekapital, kan vara krisen för vårdcentralerna.

Övrigt2011-05-09 05:00

Följande går att läsa på Landstingets hemsida:
”Färre hyrläkare, inga nyanställningar vid pensionsavgångar, färre vikariat, översyn av lokalkostnader och krav att öka intäkterna. Det är uppdraget till Landstingets Sörmlands vårdcentraler eftersom primärvårdsnämnden ser ut att gå emot ett underskott under 2011.”
Det är bister medicin. Sörmlands primärvård fick sämst helhetsbetyg i hela landet, när Sveriges kommuner och landsting undersökte dess kvalitet förra året. Sörmlänningarna gav sina vårdcentraler bottenbetyget 66 av 100. Allra sämst var Oxelösund.

De sociologiska och geografiska skillnaderna i vårdbemötande är ökande. Och i takt med att besparingskraven skär likt rakblad i budgeten, ökar stressen i verksamheten. Patienter, som inte är stöddiga nog att kräva en sjuksköterska eller läkare som tar sig ordentligt med tid, löper således en dubbel risk att drabbas.
Hur patienten beter sig i första mötet med sjukvården, är i hög grad klassbundet. Ju högre utbildning, desto fler krav. Undersökningen som visar att dödligheten i stroke är markant högre bland lågutbildade män, än hos högutbildade, stärker tesen (DN 6/5).
Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly gör rätt som uppmärksammar skillnaderna. Men till syvende och sist kan politiken inte lagstifta fram självförtroende. Däremot bör politiken skapa bästa möjliga förutsättningar, för jämlikast möjliga vård.
Landstingets egen hemsida berättar för sörmlänningarna hur man har misslyckats.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om