Ola Petterssons stenårda markering en njutning
Länge satt man och var förundrad över varför två jokrar som tidigare skadade Dago Funes och senast avstängde Andres Stensson fick sitta kvar på bänken så länge.
Men det fanns jokrar på planen också. Tidigare i matchen hade Mauri Funes vänsterslägga och Alexander Janssons fina bollträffar skapat oreda för Rynninge.
Nu bröt Alex in. Det är också viktigt när man är vinge i det ganska avancerade 4231-systemet som Bissarna har använt efter sommaruppehållet jämför gärna med ett lag som AS Roma som har en liknande taktik där det ställs höga krav på de tre offensiva mittfältarna.
Men bytet borde allra senast ha kommit direkt efter 11-målet; visserligen efter en billig frispark men det var också frukten av att Rynninge tryckte på och NBIS var tröttkört.
Andres Stensson fick komma in med tre minuter kvar av ordinarie matchtid.
Dago Funes, som hade varit intressant att se i trequartistarollen bakom Holmström, fick nöja sig md att springa varv efter varv bakom avbytarbåset.
Största behållningen blev faktiskt den duellen som jag hade haussat upp lite på förhand, den mellan Bissarnas högerback Ola Pettersson och Rynninges vänsterbreddare Stellan Carlsson. För det var inte i onödan.
Oj, oj, oj, vilka täta dueller det blev innan Stellan fann för gott att prova lyckan på andra kanten.
Första 20 minuterna fick Stellan banne mig inte en millimeter att husera på, utan att Olas hårda högerben skavde eller träffade bollen. Jo, en gång. Men då fick Stellan en lätt men väl timad knuff i ryggen. Mm, jag som gillar sådant där stentufft ytterbacksspel satt och formligen njöt. Det var som vrida klockan tillbaka och se Lennart Weidenstolpe när IFK Norrköping skavde ner Sampdoria på Parken i en cupmatch.
Olas övertag fortsatte i andra. Sedan var det en annan sak att Stellan Carlsson ordnade frisparken som gav kvitteringen. Men då hade Rynninges stjärna fått en fri anfallsroll och fiskade bland annat frisparkar då utom räckhåll för Ola.
Det var faktiskt nästan lika mycket folk inne i gamla Rosvalla- ladan när Nyköpings Hockey gjorde sin första isträning.
Kul att se engagemanget på den slitna huvudläktaren.
Höstens NH-anrättning ser jämn och stabil ut. Men det är inget överflöd av spelare som sticker ut, spetslirare.
NH måste dels hoppas på att de tänkta producenterna också kliver fram och dels se till att kontraktera Nyköpingskillen Antti Koponen som just är en spelare som kan göra skillnad när han är i form.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!