Olofsson vill ge de ungaen anställningsbarhet
Ungdomsarbetslösheten är på väg att bita sig fast i det svenska samhället och närmar sig svindlande nivåer på 20 procent. Det har gått så långt att vi accepterar att ungdomar går direkt från skolan till bidragsberoende och att allt fler under 30 blir förtidspensionärer. Jämfört med de övriga EU-länderna är problemen i Sverige större än i exempelvis Danmark, Storbritannien och Tyskland. Frågan är vad det är för välfärdssamhälle som lämnar sina barn och ungdomar i sticket och krossar deras framtidsdrömmar?
En del av förklaringen kan sökas i den solidariska lönepolitiken. Den har gjort att det är förhållandevis dyrt att anställa en ungdom samtidigt som en erfaren svensk industriarbetare har en betydligt lägre lön än sina kollegor i andra Europeiska länder. Men politiker ska inte blanda sig i lönebildningen. Därför föreslår Maud Olofsson en ändring i arbetsrätten efter fransk modell som förlänger möjligheten till provanställning för unga i två år. Därmed kan företagen minska sina risker samtidigt som fler yngre kan komma in på arbetsmarknaden och dessutom kvala in i de trygghetssystem som de i dag står utanför.
Kritiken från statsminister Göran Persson har inte låtit vänta på sig. Han talar om att skapa en ny underklass och kallar förslaget för att falla för den internationella högerlinjen. Att anklaga den franska socialstaten, där bönder och arbetare strejkar mot varje försök till avreglering, för högersinnad - är lika groteskt som att anklaga centerpartiet för att bedriva högerpolitik. Centern och överklassen är och har alltid varit varandras motpoler.
Men lagen om anställningsskydd är ingen inträdesbiljett för ungdomar på arbetsmarknaden. I praktiken har lagen tillkommit för att skydda de äldre. Som ung är du nästan alltid först ut när företaget tvingas säga upp och las-listan tas fram. Maud Olofsson vill ge de unga en anställningsbarhet, till skillnad från Göran Persson som vill ge dem en anställningstrygghet som de aldrig får uppleva.
Så jobbar vi med nyheter