Om viljan inte finns

Inte någon annanstans går jämställdheten så sakta som i näringslivets topp. Det känns otryggt att veta att landets ekonomiska utveckling i hög grad ligger i händerna på enbart män. Det är dessutom män som ofta känner varandra och delar samma värderingar. De tillhör ofta den sällsynta skara som fortfarande har en hemmafru som sköter markservicen. Det är, enligt forskaren Anita Göransson, en av de största skillnaderna mellan kvinnor och män på chefspositioner.
Därför är det bra att jämställdhetsminister Mona Sahlin står fast vid sitt hot om kvotering till börsbolagens styrelser. Om antalet kvinnor är färre än 25 procent efter vårens stämmor blir det kvotering. Självklart måste det finnas en insikt i företagen om nyttan av att ta vara på den kompetens som hälften av befolkningen besitter. Men det är inte självklart att ökade kunskaper leder till förändring. Mellan kunskap och handling krävs att det finns en vilja.
Näringslivets företrädare stretar emot och hävdar att kvotering genom lagstiftning är ett hot mot frivillighet och kompetens. Men lagar stiftas därför att något inte regleras frivilligt. Om näringslivet väljer in kvinnor i sina styrelser på frivillig väg behöver lagen aldrig tillämpas. Det ligger i sakens natur. Och vad gäller kompetens så finns det gott om välutbildade kvinnor , även om många av dem av naturliga skäl inte har erfarenhet av att leda företag.
I företag där viljan att få in fler kvinnor finns hos ägare och ledning, kan lagstiftning vara ett stöd. Om metoden blir legitim i styrelsen kommer den förhoppningsvis att spridas även i andra sammanhang, på andra positioner på frivillig väg.