Initiativtagare till festen var kulturföreningen Konst i Gryts ordförande Barbara Martin Korpi. Numera är hon hyresvärd och granne med Omar Sadek som hon lärde känna genom sitt engagemang i asylboendet.
Solbacka vitaliserade hela Stjärnhov, tycker hon.
– Glesbygden kan ju bli väldigt öde och tyst. Genom Solbacka blev det nytt liv här i bygden. Och en bättre granne än jag har nu, skulle jag inte kunna få, säger Barbara Martin Korpi.
Hon dukar fram kaffe i sitt rymliga och ljusa kök. Här har det lagats många festmåltider de senaste två åren.
– Det är väl som alltid när man får nya vänner. Man träffas och äter tillsammans. Den arabiska maten är jättegod och Omar är en fantastisk kock, säger Barbara och ler mot sin granne.
När Migrationsverket den sjunde april stängde Solbacka integrationscentrum kunde det ha varit slutet på Stjärnhovs tid som internationell mötesplats. Men genom de starka relationer som uppstått mellan engagerade Stjärnhovsbor och flera av de boende på Solbacka, har Stjärnhov i stället fått flera nya invånare. En av dem är alltså Omar Sadek, kemiingenjör från Syrien.
Den gamla prästgården ligger inbäddad i sensommargrönska. Uttrycket "mitt i spenaten" ligger nära till hands. Kontrasten till Omar Sadeks födelseort, mångmiljonstaden Damaskus, kunde inte vara större. Men här i Gryt vill han bygga sin framtid.
– Det spelar ingen roll om det finns miljoner människor i en stad där det är krig. Jag bor hellre i en by med tio personer där det är fred. Det är allt som betyder något, säger han enkelt.
Omar Sadek var en av de första som kom och en av de sista som flyttade ut från Solbacka. Mottagandet har varit fantastiskt, tycker han.
– När man kommer till ett nytt land känner man ingen, men här kände jag mig välkommen direkt! Och alla behöver vänner för att bli framgångsrika i sitt nya land. Det är det viktigaste.
Genom Migrationsverket fick Omar ett rum i Stockholm, men han valde i stället att stanna i Stjärnhov.
– Där skulle jag få börja från noll. Det är ju här jag har mina vänner och mitt jobb och vill bygga en framtid för mig och min familj.
I det gedigna gårdshuset finns gott om plats även för resten av familjen Sadek. Den består av hustrun Noura och femårige sonen Karam som just påbörjat processen mot en familjeåterförening. Första steget är att Omar för första gången på två år ska få träffa sin familj igen, på den svenska ambassaden i Khartoum, Sudan.
– Sedan vet vi inte hur lång tid det tar innan de får tillstånd. Det kan ta månader och det kan ta år.
Men siktet mot framtiden är tydligt. Hustrun Noura är speciallärare och när hon kommer till Sverige hoppas Omar att han tillsammans med henne ska kunna ta snabbspåret för att bli lärare även han. Omar har redan validerat sin utbildning som kemiingenjör och pluggar nu svenska på halvtid, samtidigt som han arbetar halvtid på Art Lab i Gnesta.
– Att få studera och jobba är det viktigaste. Jag kan inte bara sitta och vänta.
Scrolla vidare för att läsa nästa del!