Valet till gymnasieskolan är en stor fråga för många som är på väg att lämna nian bakom sig. Det är första steget mot en mer specialiserad utbildning.
Eleverna på Realgymnasiet som tycker sig ha blivit aktivt påverkade att välja landstingsdrivna Öknaskolan före friskolan, har all rätt att vara upprörda. I uppdraget som studievägledare ingår att diskutera för- och nackdelar i valet av utbildning. Men steget därifrån till att förtiga friskolealternativ eller att aktivt påverka eleven att välja en offentligdriven utbildning, är enormt.
Skolchefen Krister Pettersson (SN 17/2) tror att det är en fråga om hur eleverna upplevde situationen. Nog kan diskussioner tolkas olika, men samstämmiga uppgifter som dessa måste mana till eftertanke och bemötas seriöst. Mot bakgrund av den intensiva friskolediskussionen för några veckor sedan, där skolchefen själv misstänkliggjorde friskolornas ekonomi, är detta ingen bisak. Blotta misstanken är besvärande.
Kommunens skolchef ska kunna garantera att skolans studie- och yrkesvägledare aldrig undanhåller elever information om möjliga friskolealternativ -– och inte utsätts för påtryckningar att göra detta.
De etiska riktlinjerna är glasklara. Studievägledaren ska stå på elevens sida. I en skola som sätter eleven i fokus är det självklart att 16-åringarna som lämnar nian erbjuds bästa möjliga stöd i val av gymnasieutbildning, även om det innebär att de egna kommunala eller andra offentligt drivna gymnasieutbildningar får färre elever.
Samtidigt är det förstås inte en enkel situation att verka i en omgivning där kollegor eller chefer indirekt ställer krav på att fristående konkurrenter ska särbehandlas eller ignoreras. Här måste den kommunala organisationen skarpt och tydligt garantera studievägledarnas uppdrag att agera opartiskt, i elevernas intresse .
Valet till gymnasiet kan vara knivigt nog ändå.