– Titta här har vi kransalger, säger Eva Siljeholm, biolog som precis hittat algen med stjärnstatus hos marinbiologer - i alla fall på östkusten. Den är ett tecken på god vattenkvalitet men är inte viktigare än någon annan alg.
Länsstyrelsen vill få en bild av vilka naturvärden som finns längs med Sörmlandskustens botten och just nu inventeras vattnet i närheten av Källvik, söder om Trosa. Det sker med hjälp av en undervattenskamera, som är kopplad till ett avancerat ekolod och en gps-navigator.
– När vi tänker på Östersjön är det ofta död och syrefria bottnar som vi ser framför oss, men det är mycket som är vackert också, säger Eva Siljeholm och illustrerar det genom att sänka ner kameran i vattnet. Båten glider fram längs med en skärgårdsö och på skärmen dyker blåstång, sudare, som ser ut som kolasnören, och ärtgrön östersjösallad upp.
I båten sitter även kollegan Jonas Edlund och Karl Svanberg från länsstyrelsen. Alla tre biologerna är överens om att Östersjön mår dåligt och det är framför allt övergödningen och bristen på rovfisk som är problemet. Det är inte bara det välkända problemet med läckage från jordbruket som de lyfter fram. Utan också att det regnar ner en hel del kväve, där fossildrivna fordon är värsta utsläppskällan. När kameran sveper fram längs botten är det en hel del fintrådiga alger på tången som illustrerar problemet.
– Där har vi en spigg. Den gillar vi inte, säger Eva Siljeholm under båtfärden men har egentligen inget emot fisken utan för vad den säger om statusen på Östersjön.
Spigg fungerar som markör för rovfiskbrist, som också leder till övergödningsproblematik.
Spigg äter växtätande smådjur, som i sin tur kontrollerar de kvävande trådalgerna. För att hålla ner spigg behövs rovfisk. Rovfiskar så som gädda äter spigg, spigg äter märlor, märlor äter fintrådiga alger. Försvinner gäddan får spiggen fritt spelrum att sätta i sig de viktiga märlorna, som exempel.
Eftersom många rovfiskar dessutom behöver bottenvegetationen som barnkammare blir det en ond cirkel.
Men allt är inte mörker. Det har blivit bättre berättar biologerna.
– Under 70- fram till 90-talet var det som värst men det blir allt bättre, växtligheten breder ut sig och når djupare i Sörmlands skärgårdsmiljö, säger Karl Svanberg som samtidigt berättar att det är oklokt att skylla på bara ryssar eller polacker för problemen i Sörmlands skärgård.
– Det finns modern forskning som visar att skärgårdsmiljöerna påverkas allra mest av utsläpp från närmiljön, säger han.