Oturen grinar Olof i ansiktet
Man kan ha otur och man kan ha OTUR. Fråga Olof Svensson i Nyköpings Hockey. I går fick han en puck i ansiktet på träningen en och en halv vecka efter att han plockade bort ansiktsskyddet.
Den här säsongen har inte riktigt gått som Olof Svensson tänkt sig vad gäller antalet sjukhusbesök.
Jag har aldrig fått så många smällar som under de här två och en halv månaderna med Nyköping. Jag hade knappt besökt sjukhuset tidigare, nu har jag varit där fyra gånger, säger han med ett skratt.
Kanske dags att byta klubb? Nyköping verkar föra olycka med sig.
(skratt) Jag får fundera på det.
Först fick han en puck i ansiktet i matchen mot Halmstad i slutet av oktober.
Niklas Olausson skulle passa pucken till mig, men en back hann i mellan och styrde upp den i ansiktet.
En svullen underläpp blev resultatet.
Då tog jag på mig halvvisiret för första gången. Två dagar senare spelade jag mot AIK. Jag fick vara med i tio minuter, sen gick ledbandet, och det blev sex veckors vila, berättar Olof.
Han kom lagom tillbaka och kunde spela de två sista matcherna före jul innan han drog på sig nästa skada.
Jag var hemma i Tingsryd och tyckte att jag kunde träna lite där. Men jag glömde tandskyddet i Nyköping.
Och genast var olyckan framme.
Tre tänder rök. Två är helt av och en kommer jag att få rotfylla, säger han och visar det provisoriska arbetet i munnen.
Som tur var fanns det en tandläkare i Tingsryd som är intresserad av hockey och han hjälpte mig.
Bästa kommentaren stod Olofs mamma för.
Hon sa att det fanns något positivt med det hela. Att jag som hade det så trångt i munnen blev av med lite tänder.
Humorn finns i generna.
Och det behövs. I går hände det igen. Ett pass från Niklas igen styrdes upp av Johan Jansson och pucken träffade Olof på det vänstra käkbenet.
Det var tur att det var Nik-las som sköt, hade det varit Wibner då hade käken gått av, skojar Olof.
Jag pratade med Christian Wibner och han sa att hade han skjutit hade han inte ens träffat dig?
(skratt) Ja det så klart.
Nu träffade pucken i stället pulsådern som går upp i kinden och slog sönder den.
Det var därför kinden svullnade upp på direkten. När jag kom till sjukhuset så sa läkaren att jag skulle spotta ut trasan ur munnen, men jag hade ju ingen där.
Behövde du inte laga puls-ådern?
Nej, de försökte trycka hål på svullnaden, så att blodet skulle rinna ut, men det gick inte och de ville inte göra något större ingrepp. Det ska läka av sig själv. De sydde bara tre stygn där pucken träffade mig. Det enda läkaren sa sedan var att jag skulle vila en dag eftersom blodet pumpar runt mer om man rör sig och sen ta det dag för dag.
Men du spelar väl inte mot Växjö på fredag?
Jo det ska jag. Släkt, vänner och familj kommer och tittar så jag är nog tvungen.
Vi sitter hemma hos Olofs pappas kusin Ingemar Svensson.
Det är hit jag går när jag skadar mig, säger han.
Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna det här. Jag fick ju julklappar så lite snäll måste jag har varit i varje fall.
Är det inte så att man börjar fundera nu efter fyra skador, vad som kommer att hända härnäst?
Det är inget som man vill tänka på, jag hoppas att jag har fått min beskärda del av skador. Det enda som egentligen hänt mig innan var att en kompis sköt sönder örsnibben. Då fick jag sy 22 stygn.
Sammanlagt, efter lite huvudräkning, kommer han fram till att han har fått runt 60 stygn sydda under sin hockeykarriär.
Men det var första gången jag tappat några tänder. Jag hoppas det inte blir fler.
Det största problemet i det fallet var egentligen att det hände precis innan jul.
Och läkaren sa att jag skulle bara få äta potatismos och fisk. Inget segt eller hårt.
Helt fel tidpunkt att komma med sådana direktiv.
Men jag lyckades klämma ned både köttbullar och prins-korvar. Det gällde bara att äta sakta.
Den här gången har han egentligen kommit ännu lind-rigare undan.
Jag har inte ens ont, säger han. Jag äter inga tabletter och borde kunna spela på fredag.
Med skydd då?
Jag tror inte att jag får på mig några extraskydd. Om inte svullnaden går ned visserligen.
Så jobbar vi med nyheter