Den söta smultrondoften blandas med den speciella doften som en hel massa fiskar på ett och samma ställe ger ifrån sig.
Växthuset över den stora dammen, som även är byggt som ett akvarium där fiskarna kan kika ut på besökarna, är perfekt för att få fram stora koifiskar.
– Jag låter dem bara gå i vinterdvala i fem–sex veckor, sedan väcker jag upp dem igen. Och så matar jag dem var tredje timme, säger Jan-Olof.
Fiskarna i den större av inomhusdammarna är mellan två till sju år gamla och en del är riktigt stora och därmed dyrbara.
– I Japan får man betala hutlösa priser för allt över 80 centimeter, berättar Jan-Olof.
En av de dyraste koifiskarna såldes på auktion i Japan för cirka tre miljoner kronor. Jan-Olofs dyraste fisk gick på 25000. En Sanke, som har de karakteristiska färgerna rött, svart och vitt, i sina glimrande fjäll.
– Men han var bara 76 centimeter stor när vi köpte honom, nu är han nästan 90.
En värdeökning helt klart, men ändå en chansning. Mycket kan hända med sådana investeringar. Yvonne berättar om sommaren då blixten slog ned i aggregatet till dammen och de största, och mest värdefulla fiskarna, dog.
Efter att ha sett så mycket fiskar under sina resor – Jan-Olof berättar om stendammar i Japan med tusentals fiskar i varje – borde han med sina expertögon veta hur man ska plocka ut de bästa, eller?
– Kompisen säger att man ska ta den fisk som är finast för ögat. Det är ju den som man ska trivas med sedan.
Och det är sant, innan man skaffar sig koifiskar ska man veta att de kan bli 100 år gamla.
När Yvonne och Jan-Olof flyttade ut till villan i Nävekvarn för åtta år sedan grävde de en fiskdamm nästan det första de gjorde. Nu är de inne på den tredje varianten och det finns stora planer på en ny till sommaren.
– En som är 180 kubikmeter stor, säger Jan-Olof och börjar beskriva sommarens jobb.
– Från den stenen kommer vi att ha ett naturligt vattenfall och så ska vi ta bort jorden där och göra dammen lite djupare. Och där ska vi placera en sådana där japansk portal. Jag tycker de är så snygga.
En klar skillnad från dammen som till en början bara innehöll 15 kubikmeter vatten.
Men älskar man koi så gör man. Det finns bara ett problem.
– Tiden räcker inte riktigt till länge. Vi hade dem ju tama då, säger Jan-Olof.
Den som är mest sällskaplig i dammen just nu är den gråa Ochiban med orangea fläckar på ryggen. Har man en sådan i dammen, tipsar Jan-Olof, kan man garanterat få ett tamare stim.
Under den senaste resan till Japan plockade paret med sig 700 fiskar hem. De flesta såldes vidare ganska snart, men Jan-Olof påpekar att det egentligen inte är därför han håller på med sina fiskar. Tvärtom.
– Det är ingen lönsamhet i det. Det har blivit en kul grej.
Han berättar dock om en köpare som tog flyget ned från Umeå för att kunna snappa upp några av hans fiskar och sedan flög hem igen med ett paket.
Det är för övrigt så Jan-Olof fraktar hem sina fiskar när han köper dem i Japan.
– Odlingarna finns för det mesta i den norra delen av landet vid bergen och när man plockat ut de man vill köpa skickas de vidare till Tokyo och packas i lådor som är syresatta. Sen fraktar man dem till Amsterdam för veterinärbesiktning innan de flyger vidare till Kastrup där jag hämtar upp dem.
Någon egen uppfödning har paret knappt inte om de inte lyckas fånga ynglen innan de äts upp av de andra innevånarna i dammen.
– Och jag vill egentligen inte syssla med odling. Japanerna kan det där mycket bättre än oss svenskar. De har hållit på med det här sedan 1800-talet och det finns inga som slår dem på fingrarna antingen det gäller kvalité, kropp eller färg. Det är så mycket som vi inte vet vad de gör, säger han med ett skratt.
Det är bättre att åka dit och köpa fiskar alltså?
– Det blir dyrare, men bättre fiskar.
Men Thunbergs har gått rykte i Koisverige och tävlar med sina fiskar. Senast fick de sex förstaplatser av sex möjliga.
Utanför växthuset pickar höns och ankor i sig vad de kan hitta i gräsmattan. De är Yvonnes stora fritidsintresse. Det och jakt. Hon visar stolt upp en 22 taggad kronhjort som hon fällde för ett tag sedan.
– Den lilla där (18-taggare) det är J-O:s, säger hon och ler brett.