Pensionärernas verklighet
Pensionärerna har hittills undanhållits 10 procent enligt tillförlitliga uppgifter. Snacka om köpkraft efter 65-årsdagen!
Nu är det inte längre frågan om frivillighet att bo kvar hemma, när krafterna sviker eller att flytta till ett äldreboende. Hemma får hemtjänsten rycka i med adekvat hjälp och det blir billigare. Men tillsynen kan dock inte bli densamma som på ett hem. Åldringar har nämligen en viss benägenhet att falla. Hemmavarande har förmånen att få matlådor hemsända ett par gånger per vecka - hur god den nu är den tredje dagen.
Myndigheterna har länge
vetat att åldringarna blir allt fler, men istället för att dimensionera äldrevården därefter, blir äldreboendena allt färre.
När det blir fråga om förbättringar inom valfrågorna vård-skola-omsorg så är allt för dyrt. Men att godtyckligt genom Sida strö ut miljarder till mer eller mindre vettiga projekt i utvecklingsländer utan uppföljning och med uppsikt över att de inte hamnar i orätta fickor, det är inte dyrt det! Att ta hand om andra länders fattiga verkar vara
angelägnare än att se till sina egna.
Hur kan våra barn, som är de som fattar besluten,
behandla oss på detta sätt?
Många avundsmän anser att pensionärerna har så god ekonomi, för de reser så mycket. Det är i regel sådana som alltid har rest mycket men under
semestertid. Genom den ökade fritiden har de möjlighet att välja kanske udda tider och märks mer. Endagsutflykter är mycket populära och med
livets obeständighet i åtanke gäller det att få ut så mycket som möjligt för sparslantarna.
För övrigt, hur skulle bussföretagen klara sig utan pensionärerna?
Ulla Fried
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!