Personalen hjältar när Trosa snålar
Daniel Portnoff (m) hoppade av från prövningsutskottet med motiveringen att nyttan är marginell. Om rätt eller fel kan diskuteras, men utan tvekan drar personalen det tunga lasset när kommunen sparar.
Och visst har det knaprats in en hel del. I runda slängar drygt 3,3 miljoner kronor på rena besparingar på att inte köpa in onödigt materiel, att inte köpa tjänster utifrån och på att avstå från nyanställningar och vikarier.
Beslut om att skjuta upp eller avstå från investeringar har givit något över 4,2 miljoner.
Sammanlagt 7,5 miljoner, således.
Av dessa pengar svarar politikerna i det numera decimerade prövningsutskottet för drygt 0,5 miljoner i besparingar och nästan 1,9 miljoner på investeringar.
Om nålpengar eller inte kan diskuteras, som sagt. Men faktum är att kommunens personal från förvaltningschefer och rektorer till bibliotekarier, sköterskor och förskollärare dragit det tunga lasset. Vilket å andra sidan var själva tanken med stoppaketet.
Till prövningsutskottet går bara de beslut där det råder tveksamheter. Annars skulle politikerna drunkna i ärenden, säger Margareta Smith.
Hur mycket kommunen sparat på investeringarna kan diskuteras. Att skjuta upp är inte detsamma som att slippa, det vet varenda bilägare.
Att vänta med att byta slitna bromsbackar eller ett sprucket avgassystem håller på sin höjd till nästa besiktning. Förr eller senare måste slantarna fram.
Bland de stoppade investeringarna märks till exempel gardiner till Tomtaklintskolan. Sådana klarar sig elever och lärare troligen utan ett bra tag. En planerad parkeringsplats på Fyrvaktargatan kan nog medborgarna också avstå ifrån.
Värre är det med stoppade inköp av nya datorer till samtliga skolor och en ny ventilationsanläggning på Hedeby. Datorer kraschar, så är det bara. Och god luft är en hälsofråga. Förr eller senare måste pengarna ut.
Jo, det här är ett problem, medger kommunalrådet Greger Tidlund (s). En uppskjuten investering är ingen besparing.
Vi har givit tekniska utskottet i uppdrag att se över investeringarna nästa år och anpassa dem efter budgeten som lades i juni.
Det är också svårt att snittberäkna avskrivningarna, menar han. Detta eftersom avskrivningstakten varierar från tre år på en dator till 33 år på till exempel en skola.
Men jag tror att besparingarna hittills gör runt en halv miljon kronor per år på driftkostnaderna.
Jonas Björnstam
Så jobbar vi med nyheter