Persson eller Ohly?
i krismöte. Ledamoten Per Rosengren tycker det är pinsamt att Ohly envisas med att kalla sig kommunist. Men sanningen att säga spelar det inte längre någon roll vad Ohly väljer att kalla sig. Det är ändå ingen som tror honom. Lars Ohly har gjort en tåspetssnurr för mycket och har förbrukat sitt förtroendekapital. Mer intressant är att de demokratiska krafterna i partiet nu får bevis för att allt fler gör sig redo att bryta sig ur moderpartiet för att vara med och bygga upp en ny vänster.
Kanske är det därför som socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog hotar att avbryta samarbetet med vänsterpartiet om inte partiet och dess ledare gör upp med sin historia. Det har man gjort förr utan att det har förändrat det odemokratiska tänkandet i partiet. Ytterligare en ursäkt är tydligen tillräckligt för Ulvskog för att fortsätta som förut. Vad socialdemokraterna minst av allt önskar sig är ett nytt vänsterparti som ärligt och uppriktigt vill gå i en demokratisk riktning. Det skulle förändra den politiska spelplanen och försätta socialdemokraterna i ett mycket besvärligt läge.
Ett vänsterparti som inte har någon ideologisk bråte från förr att släpa på skulle locka över många av de socialdemokratiska väljare som anser att arbetarpartiet inte längre står på deras sida utan på överhetens och byråkratins. Samtidigt sker det en överströmning till de borgerliga partierna där till och med moderaterna framstår som småfolkets parti.
När socialdemokratin blir trängd från båda sidor fungerar inte den gamla strategin att hatta hit och dit och som statsministern, ständigt byta fot i avgörande frågor. När spelplanen plötsligt är en annan måste även spelarna bytas ut. Det är inte givet vem som går först, Persson eller Ohly.
Så jobbar vi med nyheter