Det enda som var mörkare än decembereftermiddagen var perrongens informationstavla.
Den var kolsvart. Till sist gick någon samtliga 157 steg till servicedisken. Där lät personalen meddela att tåget var inställt. Lokfel.
Få resenärer lär vara beredda att gå ut i krig under SJ:s snögeneral. Men när situationen inte längre är problematisk, utan parodisk, blir läget pinsamt för samtliga inblandade; även för soldaterna längst ner i näringskedjan. Stationspersonalen reduceras till skämtfigurer när man inte ens kan ropa ut att tåget inte behagar att anlända i tid.
Jo, ni läste rätt. Utropen i Nyköping, ropas ut i Norrköping. SJ:s kundvård påminner alltså om en pilsnerfilm. Alla frustar, ingen säger flaska. Scenen är Åsa-Nisse i tågförpackning.
Regeringen kan byta ut gröna statsråd mot blå. Rikspajasen Ulf Adelsohn kan hålla hur många pressluncher, med hur många smaklösa plastmackor, med hur många pellejöns-formuleringar, han så önskar.
Om ingen är beredd att ta 157 steg ut i kylan, för att meddela kunderna att man inte heller i kväll kommer hem i tid, kan SJ lika gärna styckas och säljas.
Skattemedel bör användas till trovärdigare samhällsnyttor än tågtomtar utan luva. God jul.