Pinsamt med stå upp-komiker
Att tolka är ett krävande jobb. Man kommer hem många gånger och är alldeles slut och tom i huvudet, säger René Jonsson, dövtolk sedan 20 år.
Min lillasyster är döv och därför valde jag den här banan, förklarar René.
René är utbildad på Västanviks folkhögskola utanför Leksand. Då var utbildningen på 32 veckor med krav på att kunna teckenspråk. I dag läser de blivande tolkarna i fyra år.
Det är ett flexibelt yrke med varierande arbetstid. Det är spännande att träffa många olika människor. Tolkningen sker ofta i olika miljöer och det gäller att kunna mycket.
Studiebesök på en industri, läkarbesök eller en födelsedagsfest, jag har varit med i alla sammanhang, utom vid rättegångar eller begravningar. Det första är för ansvarsfullt och det andra för känslomässigt.
Hon talar om koncentration och om att inte tappa bort sig. Om det sker får hon, om möjligt, avbryta och be den som talar att börja om.
Sedan tio år har hon eget företag. Det var roligt att bygga upp företaget och hon tog på sig många uppdrag. Alltför många visade det sig när hon gick in i väggen.
Hon var sjukskriven i två år och funderade på vad hon skulle göra när hon blev frisk.
Jag kom fram till att det inte fanns något arbete som ger så mycket som det här, säger hon.
Ett roligt jobb var att tolka Gnestarevyn.
Det har jag gjort tre gånger och jag kände att vi gjorde ett bra jobb och ökat tillgängligheten för våra brukare i Gnesta. Det kändes tillfredsställande.
Ett mindre roligt tillfälle var när hon och en manlig kollega tolkade en känd stå upp-komiker för 100-tals ungdomar.
Vi turades om var 10:ende minut som vi brukar. Vi stod på scenen bredvid komikern. Varje gång jag var uppe drog han skämt om tolkningen, väldigt ofta med sexuella antydningar. Han gjorde ALDRIG så när min manliga kollega var uppe. Detta gjorde mig både arg och ledsen och det kändes fruktansvärt pinsamt att behöva tolka sådana saker om sig själv. Jag hade dessutom ALLAS blickar på mig hela tiden eftersom de ju blev nyfikna på hur man tecknar sexord och dyligt. Det är nog det absolut värsta jag råkat ut för.
Fritidsproblem har inte René med två tonårsgrabbar som ska idrotta och dansa stepp. Själv gillar hon också dans och motion.
Arbetsmässigt tolkar hon för redaktionen i ett projekt som skapar en kultur- och nöjessajt för teckenspråkiga, och så ska hon avsluta ett längre jobb för ett naturbruksgymnasium. Sedan vet hon inte riktigt.
Men det dyker alltid upp något.
Så jobbar vi med nyheter