Presstödet behöver mer än totalrenoveras

Ska bara tidningar som inte förordar människors lika värde eller verkar för demokrati kunna få presstöd? Den frågan fick tidningen Fokus chefredaktör Martin Ahlquist att med stora rubriker lämna presstödsnämnden. Detta sedan nämnden beslutat att ge extrempartiet Nationaldemokraternas tidning presstöd.
Regler är regler, även om de ger motbjudande resultat.

Övrigt2010-04-26 05:00

Enligt det gällande regelverket för presstöd har den aktuella tidningen rätt till det statliga bidraget. Det beslutet är – vad man än tycker om det – en del av de tankar om mångfald bland pressrösterna som bildar grunden till det statliga tidningsstöd som i dag finns.
Visst kan man tycka att det är motbjudande att skattemedel går till att finansiera tidningar som verkar för allt annat än att stärka demokratiska grundvärderingar eller förkastar det grundläggande i alla människors lika värde.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) funderar därför på om regelverket bör formuleras om för att inte stödja extrema rörelsers tidningar. Det bör hon ta det piano med.
Det finns en uppenbar fara i att låta presstödet bedömas utifrån smak och politiskt budskap. Vilka ska exkluderas? Tidningar med främlingsfientligt innehåll? Tidningar med kommunistisk-revolutionärt innehåll? Tidningar som förordar ett avskaffande av det parlamentariska demokratiska styresskicket? Tidningar som tycker att det borde finnas färre människor på jorden av rena miljöskäl?
Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden för att som det heter främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Presstödet är i sin konstruktion främst följden av en historisk samsyn mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet, två partier som en gång i tiden var stora tidningsägare.
Det grundläggande problemet är att presstödet som det är utformat inte har utvecklats särskilt mycket med tiden. Det är en produkt av den tid som det skapades i. Men tidnings- och mediemarknaden har ritats om radikalt sedan dess. Både ifråga om kommunikationstekniska möjligheter och dagstidningarnas ägarstruktur.
Om det ska finnas ett statligt driftsstöd för tidningsverksamhet; vad ska det då stödja, vilka ska kunna få tillgång till det och till vad ska pengarna kunna användas till?
Med den problematik i åtanke som presstödet har vållat även i förhållande till EU:s regelverk, finns inte bara skäl att se över regelverket som styr vilka tidningar som ska få detta statliga bidrag. Det är skäl att se över hela systemet från grunden. Alternativet är att skrota det helt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om