Privata parter pigga på Ostlänken

Företrädare för Nyköping-Östgötalänken med dess styrelseordförande Göran Forssberg i spetsen var nyligen på en uppvaktning hos infrastrukturminister Åsa Torstenssons statssekreterare, Leif Zetterberg. De är noga med att göra klart att de inte bara skriker att staten måste göra det och det. De vill snarare framhäva vad de själva är villiga att göra i alla kommuner längs med den tilltänkta banan.

I dag ska också Bo Holmberg lämna över sin utredning om möjligheterna till en tidigareläggning av Ostlänken.
Några större sensationer lär det knappast bli. Det mesta kom med all säkerhet fram redan när Holmberg presenterade sitt delbetänkande i september. Ostlänken kan snabbas på om alla samarbetar mer effektivt var hans budskap.
Det nya är att han visar på att olika privata intressenter är redo att gå in och stå för delar av finansieringen, något som kan passa bra. Den nya regeringen har varit väldigt tydlig med att påpeka att nya alternativa finansieringsformer ska göras möjliga. Och det som då oftast kommer på tal är en så kallad PPP-lösning, alltså att privata och offentliga finansiärer delar på kostnaderna.
Holmberg lär säkerligen ha en noggrann genomgång av hur PPP kan göras möjligt. En sådan finansieringslösning har egentligen bara gjorts en gång. Det var under byggandet av Arlandabanan.

Både Holmberg och Ostlänkenföreträdarna vet att länkens vara hänger intimt samman med att den bristande spårkapaciteten inne i Stockholm får sin lösning. Efter flera års utredande var företrädare i Stockholm överens om byggandet av Citybanan, en tunnel under staden.
Men det första den nya regeringen gjorde var att ifrågasätta det bygget. Förmodligen mest av rädsla för skenande kostnader men även med järnvägstunnelbygget genom Hallandsåsen i minnet.

Regeringen backade dock snabbt tillbaka ett steg och satte Hans Rode att utreda om något annat alternativ, framför allt fler spår ovan jord, trots allt är möjlig.
Han ska vara klar senast i mellandagarna med sin utredning.
Problemet är delikat. Skulle man bygga bara ett nytt spår in till Stockholm ovan jord skulle det i princip vara överbelastat i samma ögonblick som det är klart. Då har man inte byggt bort någonting. Och argumenten för Ostlänken blir inte lika starka.
Samtidigt är det inte alls omöjligt att ett tunnelbygge verkligen drabbas av skenande kostnader.
Klart är i alla fall att statliga Banverket gör sig redo. De ser nämligen över sin organisation. En helt ny enhet är under uppbyggnad. En enhet som bara ska syssla med just investeringar. De regionala banverksorganisationerna är i dag splittrade och får samtidigt hålla på med underhåll och drift.

Privata parter pigga på Ostlänken

I dag presenterar Bo Holmberg sin utredning om Ostlänken. Att den kan byggas tidigare än planerat har han redan visat. Nu lär Södermanlands förre landshövding peka ut alternativa finansieringslösningar och villiga privata intressenter.