Prov, prov och ännu flera prov
För en högstadie- och gymnasieelev är livet fullt av prövningar. En del är prov i skolan. Det kommer bara fler och fler.
Kemi- och fysikproven är svårast. Där måste man skriva så mycket och det är svårt att veta vad man ska plugga på, säger hon.
Klasskompisen Caroline Åkerman instämmer. De tycker också att det är lite för många prov nu i åttan och att det kan vara svårt att hinna med att plugga till alla.
Mattias Westerlund och Joakim Andersson som går i nian i samma skola tycker att proven är ett bra och smidigt sätt att ta reda på vad man kan, men att det är jobbigt att lärarna nu lägger proven väldigt ojämnt. Vissa veckor kommer inga prov, andra veckor kommer flera stycken. De tycker också att kemi- och fysikpoven är de svåraste.
Men hur ligger det till? Varför har man prov och hur viktiga är de för betygen?
Egentligen behöver man inte ha några prov enligt Skolverkets Allmänna råd för bedömning och betygssättning. Kan läraren hitta andra sätt att bedöma vad man kan så går det bra. Men prov är ju ett enkelt sätt att ta reda på vad eleverna kan. På ett sätt är det ju också rättvist när alla får göra samma sak.
Men å andra sidan är det inte säkert att det visar vad eleven kan. En del är skitnervösa och bangar ur totalt vid provtillfället medan andra är kolugna och inte bryr sig. I så fall får de som är nervösa inte en rättvis chans att visa sina kunskaper.
Och så finns det de som är dåliga på att skriva men bättre på att uttrycka sig på andra sätt, till exempel genom prata eller teckna. Därför tycker Skolverket att man ska kunna göra på olika sätt och se till att alla elever får chans att göra sitt bästa och visa vad de går för. Prov ska inte betyda allt.
Många prov blir det om lärarna bestämmer, men som information till den trötte eleven kan S.N.U.S. berätta att enligt Skolverket ska underlag för bedömning och betygssättning vara en fråga som skall bestämmas i samråd med eleverna. Så du har som elev alltid rätt att tycka till.
Så jobbar vi med nyheter