Raka svar är bäst för Nyköpings elever

Plötsligt blev det lite suddigare vad ­partierna i Nyköping tycker om ­förslaget till ny grundskoleorganisation i kommunen. Det har väl inte att göra med valrörelsen?
Politikerna måste veta exakt vad de vill i den här processen. Att kunna anklagas för att bara gå i tjänstemannaorganisationens ledband vore förödande.

Övrigt2010-09-02 05:00


Konsekvensanalysen på tisdagens nämndsammanträde blev till ett brandtal för omorganisationen från skolledningens sida. Det är ingen tvekan om att skolledningen ser detta som den avgörande faktorn för den kommunala skolans kvalitetsutveckling. Gör politikerna det?
Jo. I våras fanns en bred majoritet för stora förändringar av den kommunala grundskolan. Så är det fortfarande, även om beskeden i gårdagens SN (1/9) var luddigare än väntat.
Men fem partier är i grund och botten för. Tydligast är Socialdemokraterna som säger ja till förslaget med undantag för att årskurs 4-6 blir kvar i Nävekvarn. Folkpartiet och Kristdemokraterna står för något liknande. Moderaterna har inte varit lika tydliga, men lär säga ja liksom Vänsterpartiet.
Centerpartiet och Miljöpartiet avviker genom att vilja värna de mindre enheterna. Det bygger på en skepsis inför argumentet att större enheter är bättre och mer attraktiva. Men båda partierna måste bli tydligare. Hur ser alternativet ut?
Nyköpings kommun placerar sig i skolresultatens bottenträsk. Detta är ett omfattande misslyckande, politiskt och organisatoriskt – en problematik med lång historia. Resultaten må ha förbättrats något på sistone, men det är ändå ett akut läge.
Skolledningen lägger nu mer tonvikt än tidigare vid att lärarkvaliteten och den pedgogiska kompetensen är för låg i kommunen. Lokalkostnaderna spelar andrafiolen. För att locka de lärare man vill ha krävs attraktivare arbetsplatser, men också pedagogiska utmaningar för att inte lättvindigt förlora kompetens till konkurrenter. Detta är argument att respektera. Men då borde det väl även ingå omfattande kompetensutveckling av befintlig personal? Annars så faller ju argumentationen.
Förändringarna i årskurs 7–9 behöver lyftas fram extra. Mycket ska hända på kort tid. Det verkar finnas en bred politisk majoritet för att fyra skolor ska bli två. Nicolaiskolan, Oppebyskolan och Långbergsskolan ska ersättas av en nybyggd skola, sannolikt nära Borgmästarhagskolan. Genom att erbjuda två snarlika enheter – utan givna upptagningsområden – vill politiker och tjänstemän motverka segregation, en problematik som dagens högstadieskolor brottas med.
Men precis som i övrigt är huvudsyftet att säkerställa att de kommunala skolorna har chansen att svara på konkurrensen från friskolorna. Den utmaningen har bara börjat.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om