För en tid sedan fick vi veta att allmänna hälsokontroller, enligt en internationell studie, var i princip "värdelösa" (Vetenskapsradion 17/10). Det kan därför tyckas märkligt att Centerpartiet nu går fram med förslaget att låta landstingen erbjuda undersökningar och hälsosamtal till alla 40-, 50- och 60-åringar enligt Västerbottensmodellen. Men det är olika saker.
Västerbottensmodellen har ett särskilt fokus på att motverka hjärtinfarkt och slaganfall. Det började i Norsjö 1985. Då var Västerbottens län sämst i landet ifråga om hjärtdöd. I dag placerar man sig över genomsnittet. Man har också konstaterat positiva effekter på kolesterolvärden och blodtryck.
Modellen bygger på kombinationen av en mångsidig lokal folkbildningsinsats, en samverkan mellan privata och offentliga aktörer, samt frivilliga men regelbundna hälsosamtal med vården. I första hand handlar det om att höja människors livskvalitet – ett friskare, mer aktivt liv med färre sjukhusbesök. Det som inte är sönder behöver inte lagas.
Ur ett samhällsperspektiv kommer också följdeffekten att det totala vårdbehovet minskar med rätt riktade förebyggande insatser. Onödig ohälsa står både individen och samhället dyrt. Alla landsting arbetar för att förebygga sjukdomar och nå riskgrupper. Det gäller att hitta de mest effektiva metoderna. Enligt Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets gemensamma rapport Folkhälsan i Sverige 2012 minskar andelen rökare i samhället, liksom genomsnittlig alkoholkonsumtion.
I gengäld är andelen vuxna med stillasittande fritid närmast konstant. Kopplingen mellan stillasittande liv och kort utbildning är stark. Andelen vuxna med fetma ökar något. Alla hälsotrender till trots.
Hur når man de minst intresserade, de minst hurtiga? Kostnadseffektiviteten i Västerbottensmodellen lär behöva synas närmare, men resultaten så här långt är intresseväckande.
En viktig ingrediens är sannolikt att modellen bygger på frivillighet med stor tillgänglighet. Alla kommer inte dit, men överraskande många gör det. De som deltar har en grundläggande motivation och tydligen lyckas man tämligen väl identifiera vilka individuella vanor som skulle behöva förändras och hur. En viktig poäng är att undvika att gå i den fallgrop som utdömningen av allmänna hälsokontroller byggde på; att lägga onödigt stora resurser på att återkommande testa de friskaste och mest aktiva.