Realism och fantasi
Barnboksförfattaren Maria Gripe har lärt många barn att tänka.Genom böcker som"Agnes Cecilia ","...ellen dellen..." och "Skugg-gömman har hon fått unga människor att reflektera över identitet, livsåskådning och relationer.I dag fyller hon 80 år.
_ Det är allt från att de bara vill ha en autograf till rena beundrarbrev: "Den här boken är så fantastisk...", och så de klassiska barnfrågorna: vilken är din favoritfärg?, om du hade en idol, vem skulle det då vara?, berättar Annika Lundeberg, redaktör på Bonnier Carlsen och sedan några år tillbaka ansvarig för korrespondensen.
Många skriver också och vill ha hjälp med skolarbeten, men för dem finns det numera en hemsida med svaren på de vanligaste frågorna.
Det beröm som Maria Gripe själv sätter störst värde på är när barn skriver att hon lärt dem tänka. I en intervju i Birgitta Franssons bok "Barnboksvärldar" säger hon så här:
_ Man har försummat barns behov av att tänka. Man tror att barn bara vill ha handling hela tiden, men jag tror det är fel. Barn skriver av citat ur mina böcker, jag gjorde själv så när jag var barn, skrev upp tankar som jag tyckte var bra. Och händelser blir bara intressanta i relation till människor och deras tankar och utveckling. Det är fel av vuxna att säga åt barn att det där begriper inte du. Det är få saker som är så svåra att barn inte förstår dem.
Hon har också berättat hur läsarreaktionerna kan inspirera henne. En gång blev hon intervjuad av en 13-årg flicka som sade: "Du identifierar dig så starkt med dina personer. Du skulle egentligen kunna skriva om alla dina böcker med en annan av huvudpersonerna som berättare, och på så sätt få en ny bok." Ur den tanken kom "Skugg-gömman", den sista delen i den så kallade Skuggserien, med perspektivet lagt hos Carolin i stället för (som i de andra delarna) hos Berta.
Maria Gripes debutbok kom ut 1954 och hette "I vår lilla stad". Den hade påklädda djur i huvudrollerna; en gång hade den börjat som en dockskåpslek med dottern Camilla. Maria Gripe tyckte inte att hon visste tillräckligt för att skriva om människor.
"Det finns stora städer, som alla vägar leder till, alla stora raka breda vägar. Det finns också små städer, som mycket få vägar leder till, bara små krokiga och smala."
Så lät det när läsarna för första gången fick höra Maria Gripes berättarröst.
Många städer följde, många världar, många platser. Till en del av dem finns inga vägar alls. (Ytterligare en fråga som Maria Gripe ofta får gäller verklighetshalten i det hon skriver: finns till exempel slottet Rosengåva, som spelar en viktig roll i skuggböckerna, på riktigt?)
Sedan ett par år tillbaka bor Maria Gripe i Stochholm, men i närmare 50 år var Nyköping hennes hem. Här bodde hon tillsammans med sin make, konstnären Harald Gripe, som illustrerade och gjorde omslaget till alla hennes böcker utom den sista. Han gick bort 1992.
Många av städerna i Maria Gripes böcker har fått drag av Nyköping och några av böckerna har filmats här, till exempel "Agnes Cecilia", i regi av Anders Grönros.
Hittills har två doktorsavhandlingar skrivits om hennes författarskap, en på svenska och en på italienska, men den enda boken som behandlar hela författarskapet är litteraturforskaren Ying Toijer-Nilsson "Skuggornas förtrogna".
Ying Toijer-Nilsson visar bland annat på att många av de teman som anses typiska för Maria Gripe _ skuggorna, dialogen, livet som ett skådespel _ finns med nästan från början.
Hon klargör också sambandet som finns mellan Gripes texter och tankar hos andra författare eller filosofer. Maria Gripe, som en gång studerade filosofi på universitetet, har i många av sina böcker inspirerats av stora tänkare: av Schelling i "Tordyveln flyger i skymningen", av Schopenhauer i "Agnes Cecilia", av Schiller i Skuggböckerna.
Men Ying Toijer-Nilsson lyfter också fram Maria Gripes samhällsengagemang. Hon påpekar bland annat att 70-talets kvinnokamp har gett avtryck i Gripes böcker, och att Elvis-serien kan ses som ett inlägg i diskussionerna om familjens vara eller icke vara.
_ Jag tycker att hon är en författare i världsklass, säger Ying Toijer-Nilsson. Hon är ju speciell, hon har både realism och fantasi. Hon har betytt oerhört mycket, särskilt hennes skuggserie. Ungdomar identifierade sig med de böckerna. Hon ville locka unga människor att tänka och vara djupa, och hon gjorde det med spänning.
Så jobbar vi med nyheter