Åtskilligt mer hade det blivit om man kunde räkna på alla de investeringar och anställningar som aldrig görs på grund av regelkrånglet.
Nu visar det sig dock att utvecklingen går åt rätt håll. Mellan 2007 och 2008, det första helåret med Alliansregeringen, minskade regelkostnaderna med nästan fyra procent. Räknar man bort inflationen blir det en än större besparing. I början av mandatperioden fick regeringen stor kritik för att inte ta frågan på tillräckligt stort allvar, men nu kommer resultaten.
Över 240 åtgärder har genomförts av regeringen och ytterligare 700 av olika myndigheter. Den främsta åtgärden har varit införandet av ett regelråd. Varje ny lag eller myndighetsförordning måste, tillsammans med en utförlig konsekvensanalys, passera detta råd för att säkerställa att effekterna noggrant har analyserats. Vid flertalet tillfällen har rådet nekat nya regler. Nu borde det vara dags att permanenta denna åtgärd.
I den politiska världen är det alltför lätt att lova nya lagar och regler, men svårare att senare ta bort dem. Därför borde man fundera på ytterligare åtgärder, exempelvis att införa en solnedgångsparagraf. En sådan skulle stipulera att alla nya lagar och regler efter ett visst antal år slutar att gälla. Då skulle man vara tvungen att utreda frågan igen och se om den gett önskad effekt. Om man inte aktivt röstar igenom lagen en andra gång försvinner den. De regler som mest lever kvar på gammal vana skulle därmed försvinna.Dock finns det mörka moln som tornar upp sig på himlen.
Ungefär hälften av företagens alla regelkostnader har sitt ursprung i olika EG-direktiv. För företag inom livsmedels- eller kommunikationssektorn är den andelen över 90 procent. Om den svenska regeringen ska lyckas i sin målsättning krävs därför inte enbart ett enträget arbete på hemmaplan utan även i Europa. Just regelkrånglet borde därför vara en given punkt på dagordningen för Sveriges ordförandeskap i EU.
Även om regeringen ännu är långt ifrån målet att sänka regelkostnaderna med 25 procent så har man hittills lyckats föra utvecklingen åt rätt håll. Nu gäller det att lägga i ytterligare en växel. Det är ännu inte omöjligt att uppnå målet.
Regelkrånglets kostnader
!94 miljarder kronor. Så mycket tvingas våra svenska företag betala varje år för att administrera alla de regler och blanketter som myndigheterna pådyvlar dem. Det är mer än statens kostnader för hela rättsväsendet, universitetsutbildningarna och forskningen sammantaget.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!