FjolÄrets uppmÀrksammade FRA-debatt har gett resultat i form av en ökad skepsis mot post- och paketöppning, telefonavlyssning och signalspaning i kabelnÀtet. RÀdslan för att bli registrerad och kontrollerad Àr nÀstan lika pÄtaglig som rÀdslan att utsÀttas för ett brott.
âDet blĂ„ser frihetliga vindar över Sverigeâ, konstaterar Bjereld och Oscarsson (DN 30/9). Frihetsvindarna Ă€r vĂ€lkomna. Vi Ă€r mĂ„nga som tröttnat pĂ„ att fĂ„ vĂ„ra personliga köp- eller resvanor kartlagda. NĂ€r till och med mĂ€klarkontoren registrerar livsstilar för att ta reda pĂ„ vem som bor var har kartlĂ€ggningen gĂ„tt för lĂ„ngt.
SjÀlvklart. Det Àr skillnad pÄ statlig och privat kartlÀggning. Staten bör fÄ lÄngtgÄende befogenheter i arbetet med att bekÀmpa terrorism och organiserad brottslighet. Samtidigt fÄr hoten inte överdrivas för att fÄ igenom till exempel signalspaning. I fallet med FRA-lagen befinner sig regeringen pÄ ett sluttande plan.
Om Alliansen misslyckas med att bli omvald kommer en stor del av förklaringen stavas FRA. Forskningen vid Göteborgs universitet visar att regeringen missbedömt vÀljarkÄren. I sin iver att vara regeringsdugliga tolkade Allianspartierna till en början FRA-debatten som en form av elitfrÄga. Inget kunde vara mer fel.
Nu sitter regeringen fast i skyttegravarna. Om mindre Ă€n tvĂ„ veckor förvĂ€ntas riksdagen rösta igenom den reviderade FRA-lagen. Ăven om reglerna för tillstĂ„nd och sökord har skĂ€rpts innebĂ€r riksdagens beslut att en massavlyssning av svensk internettrafik kan ske innan Ă„rets slut.
Regeringens hÄllning gÄr inte bara stick i stÀv med flera liberala riksdagsledamöters samveten, utan ocksÄ med den rÄdande trenden i valmanskÄren. Alliansen stÄr dÀrmed inför ett integritetspolitiskt sjÀlvmord, vilket oppositionen inte varit sen att utnyttja.
Ăverenskommelsen att riva upp FRA-lagen Ă€r en av fĂ„ politiska uppgörelser som oppositionen lyckats fatta.
Det gÄr att beskylla Socialdemokraterna, VÀnsterpartiet och Miljöpartiet för mycket. Men nÀr det gÀller integritetspolitiken har oppositionen valt att lÀgga öronen mot marken.
Det borde regeringen ocksÄ göra.