För fem år sedan kallades kommunalråd Urban Granström (S) upp till miljöministerns kontor. Nyköpings reningsverk släppte ut på tok för mycket kväve i den av gödningsämnen redan sjuka Östersjön och Sverige hotades av ett miljonvite från EU.
Tillsammans med kommunalråd från ett tiotal andra kommuner med samma problem hotade miljöminister Lena Ek med att skicka vidare räkningen till kommunerna som inte skötte sig.
Sedan dess har det hänt saker på Nyköpings reningsverk. För cirka 100 miljoner kronor har hela reningsverket renoverats och Nyköping har lyckats dämpa utsläppen av kväve och dessutom utökat kapaciteten för att kunna ta emot avlopp från fler människor i den växande staden. Problemen med lukt och buller är borta.
– Det är en stor investering. Det syns inte utåt, men det måste göras, konstaterar Urban Granström.
I morgon, tisdag, visas det nyrenoverade reningsverket upp för allmänheten som kan se bland annat det nybyggda rötrestlagret dit slammet förs för efterbehandling. När det värms upp bildas gas som används både till el och värme i reningsverket. Tidigare behövdes tillskott av fjärrvärme.
– Nu behöver vi inte det längre och dessutom får vi ut el som motsvarar 35 procent av vår elanvändning, säger driftschef Anders Jäger.
Slammet som blir kvar körs ut på landet som gödningsmedel på åkrarna.
– Det är kretsloppstänket och vi ger tillbaka fosfor och kväve naturligt i stället för att lägga ut konstgödsel. Det här är inte bara avfall utan faktiskt en tillgång.
Och efterfrågan är stor bland sörmländska bönder, större än tillgången. Så är det inte på alla håll då det finns lantbrukare som är skeptiska till att återföra toalettavfall på åkrarna. Slammet kontrolleras regelbundet och är det för höga halter av tungmetaller måste det kasseras.
– Det är det man är rädd för, att sprida tungmetaller som kadmium och kvicksilver. Det går inte att rena, utan då är det uppströmsarbete som gäller, att jobba med utsläppen där de kommer ifrån.
Men trots stora investeringar väntar nya utmaningar för reningsverket. Vissa reningsverk arbetar redan för att hitta sätt att rena slammet från läkemedelsrester. En annan stor fråga är mikroplaster som sköljs med avloppsvattnet och åker vidare ut i Östersjön. Och den första stora frågan att ta tag i är allt regnvatten som sköljs ner i dagvattenbrunnar tar en stor del av regningsverkets kapacitet, enligt VA-chef Mats Lindberg.
– Det är ett bekymmer, vi måste ta tag i den frågan.