Det är mindre än nio månader framtill valet. Medan Allianspartierna står väl samlade, fortsätter vänsterkartellen att dröja på svaren.
Förra veckans utrikespolitiska debatt visade tydlig oenighet i synen på den svenska insatsen i Afghanistan. Medan Vänsterpartiet helst ser ett omedelbart slut för missionen, intar Socialdemokraterna och Miljöpartiet en mer realistisk hållning.
Den här veckan visar oppositionen att man inte heller kommer överens i hemmets lugna vrå. Splittringen är nästan plågsam att se. Hur ska ett politiskt alternativ – som till och med ser hushållsnära tjänster som ett problem – över huvud taget kunna tas seriöst?
Trovärdiga regeringsalternativ behöver en gemensam politik i områden som kräver nationell samling. Allianspartierna har träffat en rad tuffa överenskommelser i allt ifrån energipolitiken till Sveriges roll i EU. Under tiden bråkar De rödgröna om huruvida 11 000 nya jobb inom hushållsnära tjänster är en samhällsfara.
Betydelsen av skatteavdraget för hushållsnära tjänster ska varken överdrivas eller underskattas. Ny statistik ifrån Statistiska centralbyrån visar att totalt 92 000 svenskar gör avdrag. I Nyköping använder knappt en procent av hushållen möjligheten.
För den enskilda familjen och individen är hushållsnära tjänster en frihetsreform. Däremot kan alla nog vara överens om att branschen aldrig blir en svensk basindustri. Hushållsnära tjänster omsätter 11 000 anställda. Skatteavdragets vinst är att reformen gjort svarta jobb vita – och att hushållen inte längre skäms för att man anlitar städhjälp.
Miljöpartiets omfamnande av hushållsnära tjänster torde således vara oproblematiskt. Ändå stöter MP:s ställningstagande på mothugg av samarbetspartierna – bara en liten storstadsfalang i S visar någon form av förståelse. Finansskuggminister Tomas Östros (S) hänvisar till ekonomin, medan Josefin Brink (V) använder klasskampsretoriken. ”Det är oklokt att subventionera städning år friska människor”, kommenterar Brink (SVT 21/2).
Alltså. Medan oppositionens internationella engagemang inte räcker längre än den egna husknuten, kommer jobbpolitiken inte ens in i farstun. Och ändå vill 55 procent av svenskarna ge De rödgröna nycklarna till Rosenbad. Det är nästan för sorgligt för att vara sant.