– Man pratar ofta om ungdomar som den kommande generationen, men vi bör också ha rätt till inflytande där vi är, säger han.
Motståndare till sänkt rösträttsålder hävdar ibland att ungdomar inte har tillräckligt kunskap för att kunna rösta. På det argumentet svarar Johan:
– Det är ju inte så att kunskap är en förutsättning för att rösta. I så fall skulle vi ha någon slags IQ-test, och om man fick en viss nivå så skulle man bli insläppt. Men vad är då meningen med demokratin; om någon ska välja ut vem som får rösta? Dessutom är dagens ungdomar betydligt mer politiskt insatta än ungdomar var på mitten av 1900-talet.
För att rösta krävs tre förmågor, menar Johan. Förmågan att lyfta sina egna intressen, förmågan att sätta sig in i andra människors problem samt en viss förmåga att sätta sig in i politiska frågor:
– Forskning visar att vid 16 års ålder så är man tillräckligt mogen för att kunna hantera de här tre kompetensområdena. Därför är det idag rätt att sänka rösträttsåldern från 18 år, till året då man fyller 16. En person som blir 16 efter valet, men innan årsskiftet, ska också få rösta.
Johan säger att sänkt rösträttsålder skulle tillföra ett nytt perspektiv i politiken:
– Ungdomsfrågan, som många kallar det, finns inte, för ungdomar påverkas av alla frågor. Därför är det viktigt att det perspektivet syns inom varje politiskt område.
– Unga under 18 år är exkluderade från politiken. Där finns såklart en skevhet; de som är diskriminerade kan inte själva stoppa diskrimineringen.
Johan är förvånad över att Sverige inte ligger i topp när det kommer till att utveckla demokratin. Flera andra länder har i dag sänkt rösträttsåldern till 16 år, berättar han:
– Sverige har valt att vara kvar i 1900-talet och den grova diskriminering av ungdomar som skedde då. Jag tycker det är dags att inse att ungdomar inte bara är framtiden, vi är också nu. Man pratar ofta om ungdomar som den kommande generationen, men vi har också rätt till inflytande där vi är. Det är ingenting som vi ska behöva vänta på, säger han.
Hannes Rudsäter