Svenskarna tycker om sina nykaklade badrum och renoverade kök. En ny Sifomätning visar att rot-avdraget är en opinionsmässig succé, 70 procent är uttalat positiva medan bara 9 procent vill avskaffa reformen (SvD 25/7). Det enorma stödet är lätt att förstå. Avdraget har gett många möjlighet att fräscha upp sitt hem eller att bygga sitt drömkök. Samtidigt finns det en baksida.
”Ty den som haver, åt honom skall varda givet” lyder ett berömt bibelcitat. Så kan effekterna av reformen sammanfattas. Genom rot-avdrag och ränteavdrag gynnas de privatpersoner som äger och bygger om i sina hem medan företag som vill bygga bostäder eller renovera hyreshus lämnas utan motsvarande lättnader. Innan alliansregeringen var situationen omvänd, med räntebidrag och investeringsstöd för att uppmuntra byggandet av nya bostäder. De är nu borta. När bostadsbristen i storstadsområdena eskalerar och miljonprogrammen har skriande renoveringsbehov är det en märkvärdig omprioritering.
Att en hantverkare, med hjälp av rot-avdraget, kostar hälften så mycket i ett privat hem som på en byggarbetsplats får naturligtvis konsekvenser. Speciellt när det råder brist på sådan arbetskraft. Statistiska Centralbyråns siffror visar att det byggs färre bostäder i dag än tidigare, samtidigt som renoveringarna i hemmen exploderat. Bara under 2010 gjordes 870 000 rot-avdrag, 230 000 fler än året innan.
Att ta bort reformen vore en opinionsmässig mardröm, att subventionera bostadsbyggen vore dyrt. En kompromiss lär därför krävas, där avdraget sänks och mindre stöd införs till nybyggnationer och renoveringar i hyreshus.
Som en tillfällig stimulans var rot-avdraget välkommet i början av finanskrisen, men på sikt är konsekvenserna ohållbara. Det är dags att tänka om.