Rum för ord och tanke
Silversmeden Anna-Stina Åberg från Nyköping ville skapa ett rum för sin formgivning, ett rum för ord och blick och tanke. Det blev en paviljong med låga stolar i aluminium och ett svävande bord.
Nu har de gamla byggnaderna fått sällskap av en ny. Som ett litet fyrkantigt tält ser den ut, den paviljong för det skrivna ordet som är byggd ovanpå gårdens matkällare.
Ordet paviljong för tankarna till något som är om inte tillfälligt så i alla fall lite flyttbart. Det är inte lika högtidligt som ett hus.
Jag ser den själv som ett slags installation. Jag har längtat efter att ha ett ställe för min formgivning, säger Anna-Stina Åberg.
Det blev en nio kvadratmeter stor byggnad med mycket rymd uppåt och med glasfönster på alla väggar. Fönstren följer också taket hela vägen upp till spetsen.
Här kan man sitta och se en fågel flyga och följa den hela vägen, berättar Anna-Stina.
Hon har formgivit allt som finns i det lilla rummet. Enkelt, enkelt, enkelt är ledordet. Det svävande bordet av aluminium svajar lite om man rör vid det. Sjunger gör det också, även om just det var en oväntad bonus för konstnären. En knackning i bordet belönas med en ton som ljuder i en och en halv minut. Stolarna, som till en början bara existerade i form av en mycket liten prototyp i silver, är låga och lite tillbakalutade, också de i aluminium.
Stolarnas lutning gör att besökaren uppfattar takhöjden, och bordet saknar ben för att fler människor ska rymmas på den lilla ytan. Form är inte bara utseende utan också funktion. Så ligger det oftast till med Anna-Stinas formgivning: hon tillverkar det hon behöver. Om det saknas en marmeladsked i hushållet formger hon en, och testar om den håller för verklighetens krav.
Smycken, bruksföremål, sakrala föremål, rena formgivningsuppdrag och skrivande. De momenten existerar sida vid sida i hennes konstnärskap.
Jag ser det som olika stråk som jag håller på med hela tiden, säger Anna-Stina Åberg.
Så jobbar vi med nyheter