Runtuna föll i tuff kvalkamp
Nog blev det kvalkrig alltid. När spelarna kunde torka skiten ur sina ansikten hade gästande Eskilstuna Södra vunnit kvalmatchen till trean mot hemmalaget Runtuna. Matchen slutade 12.
Jag tycker inte vi vek ned oss, säger Runtunatränaren Lasse Palm.
Inte en chans. Hemmaspelare som Peter Hillerius, Peter Eriksson, Klas Palm och Markus Lavén smällde på ordentligt när så behövdes. Där emellan spelade laget också en hel del fin fotboll. Klart mycket bättre än gästerna trots att de kommer från en division högre upp.
Jag trodde de skulle vara mycket bättre, säger mittbacken Markus Lavén, riktigt slutkörd efteråt.
Krampkänning?
Jo tack. De sista 25 minuterna. Jag hade bara garanterat ork i en halvlek innan match.
Slirigt på plan?
Det gick ju inte att få in bollen på mål ens. Och jag hade heller inga skruvdobb. Äger nämligen inga sådana, säger Lavén med ett snett leende.
Men nog såg det ut som om gästerna många äldre (och tyngre?) spelare hade det betydligt svårare med underlaget. Och Lavén orkade hela matchen, trots att han inte har kunnat träna ordentligt under hela hösten på grund av arbetet.
Fast det var ju jag som fixade deras straff. Han var smart och föll på mitt utsträckta ben, erkänner han.
Utan att förta sig kunde gästerna omedelbart komma i överläge.
Den turen vi hade mot Djurgårdsbrunn hade vi inte den här gången, säger Runtunatränaren Lasse Palm, som egentligen var rätt nöjd med sitt manskaps insats.
Och det ska han vara.
Det enda jag inte var nöjd med var inledningen.
På elva snabba minuter var ställningen 02.
Det var dålig markering på deras första mål, säger Palm.
Vid bortre stolpen kunde en av mittbackarna ganska ostört nicka in bollen tätt under ribban.
I andra satsade Palm mer framåt. In kom Jani Toppinen. Han hade bara varit på plan i sju minuter när han nickade in reduceringen. En kopia av gästernas första mål.
Sedan jagade Runtuna kvitteringen hela andra halvlek. Motståndet var egentligen i spillror som lag betraktat. Men de lyckades ändå slingra sig ur Runtunas grepp.
Många i Runtuna var bra. På innermittfältet dominerade Runtunas Peter Hillerius och Fredrik Eriksson stort hela matchen.
De två är väldigt underskattade spelare, konstaterar Palm som hade en klurig uppgift.
Det var en svår match att coacha. Jag kunde ju inte toksatsa framåt eftersom det hela kan bli en målskillnadsaffär till slut, säger Palm.
För Runtuna har långt ifrån gett upp.
Förhoppningsvis v i l l Djurgårdsbrunn i alla fall. De kan spela avspänt, säger Palm om Södras nästa motståndare.
För precis som Lavén tyckte Runtunatränaren att Stockholmsmotståndet Runtuna mötte i första matchen och Södra i sista kommande helg var bra mycket bättre än Eskilstunalaget.
Det var ett knosgäng. Och inte tyckte jag att de hade ett högre tempo heller fast de kom från trean.
Så jobbar vi med nyheter