De nio journalisterna arbetar på oberoende medier i olika hörn av världens största land. En arbetar i St Petersburg, en annan i Moskva och några i Sibirien. Det svåraste att skriva om i Ryssland är kritik mot makthavare. Exempelvis var det många statsägda medier som lät bli att rapportera om de stora demonstrationerna mot president Putin och premiärminister Medvedev som hölls i helgen.
– Trots att censur är förbjudet i lag finns den och den utövas, säger Irina Murakhtaeva, chefredaktör på nättidnignen Koza press i staden Nizhny Novogorod cirka 35 mil från Moskva.
Hon och de andra journalisterna berättade om hur regionala politiker helt enkelt kan ringa upp en tidning och kräva att en artikel inte publiceras. Men det finns också subtilare sätt att påverka. Det händer att politiker som är missnöjda med en publicering ringer en av tidningens stora annonsörer och säger till dem att sluta annonsera i tidningen.
Och när de ryska besökarna får höra att vi i Sverige kan ta del av den post som skickas till och från kommunen för att hitta nyheter eller granska de offentliga finanserna skrattar de högt. Något sådant vore otänkbart i Ryssland.
Påverkan är ännu större på statsägda medier. Flera av dessa blev exempelvis tillsagda av regionala politiker att inte rapportera om helgens demonstrationer mot den korruption som premiärminister Medvedev misstänks för. Dessa medier används ofta av de lokala och regionala myndigheterna som megafon för deras intressen, enligt de ryska journalisterna.