Så funkar det i en cykelklunga
Det syns allt flera cykelmotionärer ute på vägarna i östra Sörmland. Inför veckans minst sagt intensiva start på säsongen på hemmaplan och Vätternrundan i antågande beslöt SN-sporten att reda ut begreppen när det gäller klungåkning, kostuppladdning och dryck.
Högst lämplig att konsulteras för att klara ut grunderna är CK Dainons Jonny Carlson, som har varit långt framme i både en och annan spurt och vet hur det högst speciella livet i en cykelklunga fungerar.
Det allra viktigaste är att vara koncentrerad. Hela tiden. De flesta vurpor i cykelklungor uppkommer inte av att det går fort. det är vanligare att folk ställer sig upp eller vinglar till ändå i väldigt måttliga farter, säger Jonny Carlson.
Det visas en hel massa olika ofta konstiga tecken finns det egentligen någon mall?
Vanligtvis räcker det med två standardgester. Ser de som ligger längst fram ett större hinder som en långsam cyklist eller parkerad bil så brukar man klappa med högerhanden mot höften och visa med fingret bakom ryggen att man ska svänga ut. Man kan kombinera det med att skrika bil! eller refug!.
Ett större hål eller sten pekar man bara på. Småhål och småstenar ska man strunta helt i så att det inte blir för mycket gester. Är det totalstopp därframme måste ska man resa på sig och lyfta armen helt och hållet.
Ungefär hur man växeldrar kan ni se i grafiken nedan.
Men ofta är det bästa att ligga i två led där de ena går någon procent fortare än det andra. Om man ligger lite vid sidan av den man ligger på rulle på får man mera tid att reagera.
Ett bra skäl att aldrig slappna av är svenska trafikkulturen.
Ja, det är märkligt att man tar mycket mera hänsyn till cyklister när man kommer ner till Spanien där man annars kör hårt bilister, lastbilar och bussar emellan. Jag menar, där ligger nästan alla och väntar tills det g å r att köra om en cyklist.
Den som drar ska trampa på lite extra om det är lätt utför eftersom man tjänar ännu mera på att ligga på rulle då.
Hur mycket ska man dra var?
Om klungan fungerar är det bäst med korta pass på 2030 sekunder där framme. Om en eller två är starkare tjänar klungan som helhet på att just dom kör uppemot två minuter.
Om man inte orkar dra men vill åka med i motvinden ändå ligger man och tjuvar och håller tyst längst bak då?
Nej, det är oftast mycket bättre att säga till hur man känner sig. Det accepterar de flesta speciellt i ett motionslopp. I tävlingsklungor kan det vara mer taktik. Men ofta tjänar man på att spela med öppna kort fram till sista milen . . . också i ett tufft tävlingslopp.
Många köper med sig energikakor och liknande som de aldrig har testat i sista minuten vad säger du om det?
Det är helt förkastligt. Visst, 95 procent kan äta de mesta av de produkter som finns, men det är jätteviktigt att testa på träning vad man ska äta och dricka. Sedan är smaken inte alls oviktig när man blir trött.
Vad ska man dricka då?
Om man dricker mycket och har sportdryck med kolhydrater i den ena flaskan och vatten i den andra så brukar det fungera.
Då kommer vi till sist till kostuppladdningen ska man tömma sig helt och sedan ladda på med kolhydrater inför ett jättelångt lopp som Vätternrundans 30 mil?
Bara om man vill bli förkyld . . . Det är visserligen bra att köra ett riktigt långpass på åtminstone tolv mil ungefär sex sju dagar innan Vätternrundan, men man ska ladda på rejält med kolhydrater innan och under alla långpass för annars blir man extremt känslig för infektioner efteråt.
Det är alltså viktigt att inte slarva med maten innan långa pass som Yngaren runt heller.
Många lassar in spaghetti i mängder så att pastan står en upp i halsen när det är dags för start i Vätternrundan.
De sista tre dagarna innan ett långlopp kan man äta l i t e mera kolhydrater än normalt, men inte överdriva. Om man har tränat hårt innan och släpper på träningen blir det i kombination med en rimlig ökning av kolhydrater en väldigt bra effekt. Man kan gärna åka ut på ett lugnt pass, typ två mil med 20 kilometer i timmen för en motionär, dagen innan start.
Så jobbar vi med nyheter