Så nära, så nära, Oxelösunds VK
Oxelösunds VK-tjejerna kommer närmare och närmare sin första seriepoäng i damettan. Hemma mot Orion krigade sig laget förtjänstfullt fram till ett femte skiljeset. Tyvärr vann Degerforstjejerna matchen till slut med 32.
Nu är vi ju med i matcherna på ett helt annat sätt, säger tränaren Tero Ruohonen.
Efter fyra jämna set (2521, 2125, 2325, 2521) kunde dock gästerna vinna sista och avgörande setet enkelt med 157. Oxelösunds femte raka förlust.
Men vi förlorade inte matchen i femte. Det gjorde vi i andra och tredje set, konstaterar Tero Ruohonen.
Då fick gästerna hemmatjejerna ur balans med både psykningar och hafsigt spel.
De började hafsa över bollar medvetet. Det var mina tjejer inte beredda på, säger Tero.
Men i fjärde setet tog laget sig samman. Då vaknade också den fåtaliga publiken i Brevikshallen och började göra sin röst hörd. Underläge 1517 vändes till ledning 2320. På den efterföljande bollen plockade comebackande Eva Johansson ensam ner en smash. Setet var i princip vunnet.
Men i avgörande set kom OVK ohjälpligt direkt i stor poängunderläge. Först vid 19 började hemmatjejerna att plocka poäng. Då var det för sent
Matchen visade dock att laget börjar få linjer och stabilitet i sitt spel. Therese Larsson hårda och distinkta anfallsspel ställde till stora problem för gästerna.
Jag tycker Lena Homeister klarade sig bra på kanten. Hon är ju egentligen center, säger Tero.
Just att han inte kan använda tjejerna exakt som han vill gör det hela något frustrerande. Laget vassaste anfallsvapen, Cilla Berg, används mest som passare. Sanna Borg spelade libero i fjol men har annan roll i år.
Det tilltänkta förvärvet från Vitryssland, Polina Tolkacheva, kunde av personliga orsaker inte spela. Hon var tänkt som en ren nätspelare i matchen.
Och Eva Johansson hade problem med en magmuskel och petade mest vid nätet, säger Tero.
Så jobbar vi med nyheter