Hjärtat: När vi sitter minskar ämnesomsättningen, musklerna förbränner mindre fett och blodet flyter trögare i kroppen. Det leder i sin tur till att blodtrycket höjs liksom kolesterolet i kroppen, något som på sikt kan leda till olika hjärt- och kärlsjukdomar som i sin tur orsakar infarkt eller stroke. En minuts bensträckare sänker blodsockret med 20 procent och påverkar insulinkänsligheten omedelbart. En god blodcirkulation förhindrar också att blodfetterna slaggar igen kärlen och snabbar på ämnesomsättningen.
Ändtarmen: Studier visar att folk som sitter mycket löper ökad risk att drabbas av ändtarmscancer, bröstcancer och livmodercancer. Orsaken är inte helt klar men en teori är att överskottet av insulin som uppstår när man sitter länge stimulerar tillväxten av cancerceller.
Musklerna: Att musklerna stimuleras är a och o för ett hälsosamt liv. När vi står, rör oss eller till och med sitter rättupp, stimuleras de stora musklerna som håller upp vår kropp. När vi däremot kryper ihop i våra kontorsstolar stannar all aktivitet i musklerna upp.
Höfterna: Att sitta är förödande för höfterna. Det är mer regel än undantag att Psoas major eller "höftböjaren" som vi benämner den i vardagligt tal, blir hämmad när vi sitter i bilen och på kontoret hela dagarna. När en så central muskel som höftböjaren inte funkar skapas kaos i nervsystemet. Centrala nervsystemet kompenserar då för att Psoas major inte fungerar och andra muskler jobbar i stället häcken av sig för att försöka klara av Psoas arbetsuppgifter. Tecken på en svag eller för tight höftböjare är ländryggsmärta, SI-ledssmärta (leden mellan korsben och höftben) smärta i ljumsken, smärta i nacke/hals, TOS Thoracic Outlett Syndrome (smärta ut i arm och hand)
Rumpan: Gluteus maximus eller stora sätesmuskeln, är kroppens största enskilda muskel och därmed den muskel som far absolut mest illa av att sitta – den blir helt enkelt förslappad. Gluteus maximus övre del fäster i bäckenbenets baksida och den nedre i lårets baksida och utsida och bidrar med stabilitet i hela kroppen och framför allt ryggen.
Benen: Blodcirkulationen i benen blir minimal när man sitter mycket, vilket bland annat kan orsaka blodproppar. Lindrigare besvär är svullna anklar och celluliter.
Nacken: De flesta skärmarbetare lutar fram huvudet, ofta helt omedvetet. Nackmusklerna spänns och blodgenomströmningen minskar – kontorsnacken är ett faktum.
Hjärnan: När musklerna jobbar ökar cirkulationen i hela kroppen. Hjärnan syresätts då av fräscht syreriktblod som håller oss alerta och smarta. Efter bara en halvtimmes sittande minskar cirkulationen. Kroppens funktioner går ner i varv, liksom hjärnan. En bensträckare på några minuter räcker för att komma i gång igen. Att börja motionera på allvar kan lätt bli ett projekt som fastnar på utrustning eller träningstider, men att resa sig ur stolen eller soffan kräver mest medvetenhet om hur viktigt det är.
Nacken: De flesta skärmarbetare lutar fram huvudet, ofta helt omedvetet. Nackmusklerna spänns och blodgenomströmningen minskar – kontorsnacken är ett faktum.
Ryggen: Rörligheten i ryggen minskar när vi sitter. Ryggraden består bland annat av 33 till 34 ryggkotor. Mellan kotorna ligger så kallade diskar. Diskarna består av en ring av broskvävnad med en geléaktig kärna. De är stötdämpande och underlättar ryggradens rörelser. Under dagen tyngs diskarna ihop något. Man kan därför vara någon centimeter kortare på kvällen än på morgonen. När vi sitter för länge minskar blodcirkulationen i ryggen, vi blir stelare och orörligare och får till sist värk. Risken att drabbas av diskbråck är överhängande.