Kommunchefen Johan Persson är den som beställt genomlysningen av utbildningsförvaltningen. När den nu har landat på hans skrivbord vill han först och främst inte göra något förhastat.
– Vi ska göra som samerna innan de tar sina renar över älven och sätta oss ner och koka kaffe först och fundera över var det är säkrast att gå över. Med andra ord måste vi bestämma oss för var det är viktigast att börja först och hur vi ska jobba på lång sikt. Revisorerna har sin bild och vi har vår. Det finns alltid en risk när man får en sådan här sak att man kastar sig iväg hals över huvud. Nu ska vi göra rätt saker, säger han.
Vilken är den allvarligaste kritiken i PWC:s genomlysning?
– Det beror på vilket perspektiv du har. Den visar på klara förbättringsområden och att vi behöver ett skarpare kvalitetsarbete. Den visar även på att vi behöver tänka på lokalfrågorna i kommunen, säger Johan Persson.
– Sedan visar genomlysningen också på att vi behöver ta diskussionen vilka frihetsgrader som behöver finnas på de enskilda skolorna. Ska vi ha ett systematiskt kvalitetsarbete måste det finnas en likvärdighet. Det blir en diskussion som vi behöver ge oss in i, fortsätter han.
En sak som utbildningsnämndens ordförande Britta Bergström (S) tagit fasta på från genomlysningen är bristerna när det gäller lokalfrågorna.
– Skolans fastighetsfrågor har till viss del hamnat på skolpersonalen och det har tagit tid från deras egentliga arbete, säger hon.
Vad ser du som den allvarligaste kritiken i genomlysningen?
– Vi ser den som en kvalitetshöjande åtgärd. Allt i den är viktigt att vi tar till oss, frågan är hur vi ska jobba med frågorna, säger Britta Bergström.
– Förvaltningen har fått i uppdrag att jobba vidare med det strategiska arbetet och rapportera hur det går till varje nämndmöte.