Sahlin är skakad- men inte uträknad

All publicitet är inte bra publicitet. Mediebilden av Mona Sahlin är, jämfört med Fredrik Reinfeldt, mörk. Omvärldsbevakningsföretaget Cision har på uppdrag av Ekot undersökt hur media valt att rapportera kring de båda under deras tid som oppositionsledare. Skillnaden är slående.
Under det senaste året har 27 procent av medierapporteringen i vilken Mona Sahlin medverkar haft en negativ vinkel. En gång av fyra som oppositionsledaren nämnts i massmedia har det alltså varit i ett sammanhang där Sahlins arbete eller person framställts som mindre smickrande.
För Reinfeldt var medierapporteringen när Moderaterna befann sig i opposition klart mer fördelaktig. Åren när han positionerade sig som ny partiledare och Alliansens samarbete etablerades hade endast sex procent av medierapporteringen en negativ vinkel. Det är mindre än en av tio.
För Socialdemokraterna innebär den negativa bilden av Sahlin i massmedia ytterligare en motgång. Politiken har blivit mer och mer personcentrerad. I takt med att personvalet fått ett bredare genombrott kryssar allt fler väljare in, eller ut, kandidater som de har ett personligt intryck utav. Intrycket förmedlas inte sällan av media.
Få av oss bestämmer vilket parti eller vilken kandidat vi ska lägga vår röst på utifrån medierapporteringen. Röstfaktorer som den grundläggande ideologin har fortfarande en större betydelse än bilden som ges i tidningar och TV. Däremot kan medias skildring av en kandidat hjälpa eller stjälpa förtroendet hos allmänheten. Det gäller även statsministerkandidater.
Nya mediadrev blir i värsta fall en påminnelse om gamla. Sahlin har egentligen aldrig lyckats tvätta bort Tobleroneskandalen. Bilden finns kvar i det kollektiva medvetandet. Det gör att Mona Sahlin, på ett helt annat sätt än Reinfeldt, måste bevisa att hon personligen förtjänar väljarnas förtroende.
Hittills har det gått som det gått. Oredan kring det rödgröna oppositionssamarbetet och turerna kring LO är inget som förstärkt bilden av statsministerkandidaten Sahlin. Men väljarnas rekordlåga förtroende för partiledaren är ingen anledning att döma ut Socialdemokraterna i valet 2010.
Om hon och hennes medarbetare lyckas bryta sin negativa spiral kommer det inte dröja länge innan medierapporteringen börjar tala om Socialdemokraternas comeback. Det kan mycket väl ge ny energi lagom till valrörelsen. Mona Sahlin har allt att vinna och inget att förlora. Spelet om medierapporteringen är långt ifrån slut.