Sällsynt mussla hittades i Kilaån
En av Europas bästa lokaler för den fridlysta tjockskaliga målarmusslan. Det kan beståndet i Kilaån vara. Det har biologerna Marmar Nekoro och Helena Sundström upptäckt efter en genomförd inventering.
Men den tjockskaliga målarmusslan trivs lika bra som fisken i vattnet längs Kilaån. Och har gjort så en längre tid.
För den tjockskaliga målarmusslan kan bli uppåt 7080 år gammal. Längs Kilaåns omväxlande leriga och sandiga botten sätter de sig på högkant och vandrar sedan omkring. För dessa musslor går.
De går som bara den. Man kan se spår, säger Katarina Herngren-Gullberg på gården Hässelby utanför Jönåker. Hon har fungerat som lite av en värd för Stockholmsbiologerna Helena Sundström och Marmar Nekoro som utfört inventeringen.
Det är länsstyrelsen i Södermanland som initierat inventeringen. I dagarna har tjejerna blivit klara med sitt tre veckor långa fältarbete. Nu återstår bara att skriva rapporten.
Och det är ett rätt uppseendeväckande resultat de kommer fram till.
Helt klart är att det är en av de största lokalerna för tjockskalig målarmussla i Sverige som är upptäckt. Kanske även i Europa. Musslan är både sällsynt, utrotningshotad och även fridlyst.
Förra fredagen var experten Stefan Lundberg från Naturhistoriska riksmuseet här och tittade. Ögonen blev så stora på honom. Det var rena julafton, konstaterar Helena Sundström med ett leende.
Kiladalen ingår i något som kallas Natura 2000. Det ger värdefull natur extra skydd.
Vårt arbete ska leda till ett åtgärdsprogram. Det ska bli ett underlag för en bevarandeplan, säger Marmar.
Kunskapen om musslor är inte så stor i Sverige. Det har helt enkelt inte varit populärt att arbeta med musslor.
Men det börjar komma lite nu, säger Helena som tillsammans med Marmar gärna vill fortsätta forska i ämnet.
Varför musslan trivs så utmärkt i Kilaån kan de än så länge bara gissa sig till.
Den är beroende av en värdfisk för sin fortplantning, säger Helena.
Stensimpa tror man är en sådan fisk och den har man också hittat i ån.
Sedan har ån inte drabbats av någon surchock, fortsätter Helena.
Musslorna är förhållandevis tåliga utom för just förändringar i ph-värdet och övergödning.
Under sin inventering har de även upptäckt en hel del annat intressant. Det är viktigt att även beskriva miljön i och kring ån så heltäckande som möjligt för att få en uppfattning om vad det är som gör att musslan helhetsmässigt trivs så bra just här.
Fast en lokal anpassning förekommer också, konstaterar de.
Så jobbar vi med nyheter