Samhället måste sätta stopp för huliganismen

En 26-årig man som misshandlats svårt i måndags vid ett så kallat supporterbråk avled på fredagsmorgonen. Han hade blivit utsatt för kraftigt våld mot huvudet, sparkar och slag. Det är det första dödsfallet i samband med fotbollsbråk i Sverige. Låt det också bli det sista!
Det är en tragedi att en ung man blir mördad. Det är tragiskt att det finns unga män som har som intresse att samlas i gäng för att begå våldshandlingar mot varandra. Det vore en skam om det får fortsätta. Samhället måste tydligt markera att den här typen av våld inte tolereras.
I samband med så kallat idrottsrelaterat våld, huliganbråk, brukar klubbarna, supporterföreningarna och idrottsförbunden snabbt och tydligt gå och ta avstånd från det som inträffat. Det är naturligtvis viktigt att markera. Idrotten, i det här fallet fotbollen, tas som gisslan av huligangrupper. Den klubbkänsla och rivalitet som spirar inom idrotten som en följd av tävlingsmomentet, blir till destruktiva ursäkter för att skada andra.
Det handlar om små klickar med våldsverkare och huliganer. Men det får inte tas som en ursäkt för att undervärdera behovet av åtgärder.
En supporterpolis säger till TT att drivkraften inom de så kallade firmorna är jakten på kickar snarare än ett hat mot motståndarna. Uppgörelser organiseras, med egna regler. Våldet blir en kick, som en drog. Det är inte bara ett problem för fotbollen eller idrotten, utan för hela samhället. Det är en brutal, farlig och samtidigt tragisk samhällsutveckling, där samhället måste säga ifrån. Det är därför det inte räcker att ta avstånd från huliganismen. Samhället måste ta tag i själva problemet: förekomsten av dessa organiserade misshandelsförsök.
Den som begår brott på en idrottsarena ska kunna beläggas med tillträdesförbud, har regeringen redan föreslagit och lagförslaget är på remiss. Problemet i sammanhanget är dock att den här typen av huliganism sker utanför arenorna nu senast i en park.
Dessa huligangrupper huserar i utkanterna av de vanliga supportergrupperna. Några mer eller mindre öppet, andra mer i det dolda. Idrottsklubbarna, supporterföreningarna och polisen måste förnya sina insatser för att identifiera våldsverkarna och försöka stoppa våldet. En väg går säkert via de olika webbplatser som fungerar som anslagstavlor för dessa firmors aktiviteter.
Det är ingen förmildrande omständighet att dessa grupper bara säger sig vilja slåss med varandra, med likasinnade. Det finns alldeles för mycket våld i vardagen ändå.