Trycket på Jörgen Danielsson blev till slut för stort, där fanns inget handlingsutrymme kvar. Han är bitter på sina moderata företrädare för att de i hans ögon inte tar tillräckligt ansvar för de arvodesuppgörelser som slöts men aldrig fastställdes i landstingsfullmäktige.
Var och en får stå upp för sin del.
Gustaf Wachtmeister (M) var landstingsstyrelsens ordförande när de famösa arvodena kom till stånd. Det var däremot aldrig hans eget arvode som dribblades med. Wachtmeisters felgrepp var att han inte drev på för att oppositionens interna fördelning – ett direkt avsteg från tidigare ordning – skulle klubbas i fullmäktige.
Hans efterträdare Lotta Finstorp (M) ledde landstingsstyrelsen under ett par år – och som oppositionslandstingsråd tog hon sedan över det arvode som aldrig hade fastställts. Däremot var hon inte aktiv i de ursprungliga arvodesförhandlingarna.
Bekymret för Jörgen Danielssons del är att hans namn återfinns i både beslutsled och i mottagarled under den här tidsperioden – samt att han inte entydigt har kunnat redogöra för sin roll i sammanhanget.
Att S-distriktets ordförande Hans Ekström i samband med avgången påstår att Jörgen Danielsson har gjort ”ett jättebra jobb” hör till. Om det verkligen hade varit så hade han aldrig behövt avgå.
Under Jörgen Danielssons ledning höjdes skatten kraftigt, vilket tillsammans med den nya majoritetens besparingsåtgärder och rejält höjda statsbidrag tog ned de stora underskotten i ekonomin. Så var det. Men det har, som bekant, varit en hel del annat som underminerat hans position.
Det är angeläget att vi nu får ett slut på den sörmländska landstingspolitiken som en skandalernas och de märkliga affärernas arena. Politikerna måste agera professionellt, inte som känslostinna, hämndlystna före detta partners. Landstingspolitiken har allt att vinna på detta.
Så vad följer? Vi är mitt i en valrörelse. Väljarna ser en landstingsledning i konvulsioner. Alla dessa frågetecken för suddiga gränser mellan politik och administration, mellan regelverk och tolkningar, mellan hemlighet och offentlighet, måste rätas ut. När politiken blir för mycket av ett spelbräde och för lite av en allvarets institution går det åt pipan.
Landstinget i Sörmland behöver en stark konstellation som förmår att skifta fokus från skandaler till vårdkvalitet, från arvoden till patientfrågor.
På regeringsnivå har Alliansen den starkare och mer framtidsinriktade vårdpolitiken av de två blocken. Något liknande bör det alltså finnas underlag för även i Landstinget Sörmland. Trots att Folkpartiet sedan regnbågskoalitionens sammanbrott har regerat med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet har alla möjligheter att vara den kraft i landstinget som sätter sörmlänningarnas vårdfrågor i fokus. Eller ligger man passivt kvar i gamla, vattenfyllda skyttegravar och väntar på att Socialdemokraterna ska rida ut sina inre stormar?
Sandlådestridernas tid måste nu få ett slut
Till slut gick det inte längre. Den korseld som landstingsstyrelsens ordförande Jörgen Danielsson (S) hamnade i som en följd av arvodesskandalen blev också hans fall.När Danielsson nu avgår visar det att han själv inte klarade att reda ut situationen och att hans parti inte förmådde att försvara hans position. Det må vara hårt, men det är en form av ansvarsutkrävande.
Så jobbar vi med nyheter