Sänkning ger mest mums för jobben

Vi har knappt hunnit in i januari, så det är vanskligt att göra effektbedömningar redan nu av momssänkningen. Hittills har det inte synts några stora skillnader på priset för restaurangmaten. Det är främst de stora snabbmatskedjorna som har gått före och skapat momsmål med plusmeny, både sänkt pris och nyanställningar.
I övrigt är prisläget ganska stabilt. Sänkningen får andra följder.
Ella Niia som är förbundsordförande i Hotell- och restaurangfacket påpekar att många småföretagare i branschen är pressade både vad gäller ekonomi och arbetsbelastning sedan tidigare (DN 11/1). Dessa får nu en möjlighet att jobba lite mindre för egen del. Förhoppningsvis med effekten att färre behöver offra hälsan för företagets skull.
Det är klart det är frestande att öka också vinstmarginalerna, men det ligger i branschens intresse att visa att reformen gör skillnad – för restaurangerna och för jobben. Det är vad tongivande branschföreträdare lovat. Det är också vad näringsminister Annie Lööf och finansminister Anders Borg har lyft fram när sänkningen prioriterades i höstbudgeten.
Mer allvarliga är rapporterna om restauranger som fortfarande inte har justerat sina momssatser i kassan och fortsätter ta ut 25 procents moms (SN/TT 11/1). Detta är sådant som direkt underminerar tilltron till reformen och det skadar inte bara regeringen utan också branschen i sig.
Det är egentligen en krånglig väg att minska tillväxthindren för näringsverksamheter genom att börja med sänkt restaurangmoms. Centern och Folkpartiet kritiserar Las förgäves. Moderaterna har ju beröringsskräck för allt som handlar om förändringar i arbetsmarknadslagstiftning och turordningsregler. Å andra sidan bär den här reformen på vissa paralleller till rut- och rot-avdragen. Det skapar arbetstillfällen och samtidigt blir det ett sätt att göra det mindre lukrativt att betala svart. Renhårighet lönar sig lite bättre.
Att var sjunde restaurang sänker priset (DN 11/1) får därför betraktas som en positiv bieffekt, för det var aldrig reformens huvudsyfte. Det är arbetslöshetssiffrorna – särskilt bland unga – som i första hand ska pressas nedåt.