Runt om i Europa konkurrerar staterna med varandra genom att pressa ned bolagsskatten. Att Sverige drar fördel av sina starka statsfinanser för att locka till sig mer av de stora bolagens vinster är därför välkommet.
Regeringens föreslagna sänkning av bolagsskatten stärker Sveriges position bland OECD-länderna och skattenivån blir då lägre än i de nordiska grannländerna såväl som Storbritannien och Nederländerna. Erfarenheterna pekar på att den här sortens skattesänkningar först ger fallande intäkter för staten, tätt följt av stigande när de förändrade konkurrensförutsättningarna får effekt.
Precis som näringsminister Annie Lööf påpekar spelar bolagsskatten en viktig roll var multinationella bolag lägger sina investeringar, sina fabriker och huvudkontor. Ett Sverige med mycket god ordning i statens finanser ska ta tillfället i akt att locka till sig mer av sådant. De fyra allianspartierna vill visa att regeringen tar den politiska täten för att skapa ett bättre näringslivs- och företagandeklimat.
Genom att samtidigt begränsa möjligheterna till att använda så kallade räntesnurror – eller interna ockerräntor för att kunna flytta pengar till skatteparadis i Engelska kanalen – blir bolagsskattesänkningen en jämförelsevis billig reform. Detta sagt, finns det samtidigt tveksamheter kring hur reglerna mot räntesnurror kan utformas på ett rättssäkert sätt.
Det är främst etablerade bolag som vinner på den sänkta bolagsskatten. Alliansen vill väga upp detta med ett så kallat investeraravdrag. Syftet är att på så vis locka investeringskapital till mindre, växande bolag och reformen bygger på ett förslag från organisationen Företagarna. Det finns diverse krafter, främst till vänster, som med svavelosande retorik stämplar riskkapital som ondskefullt. Det visar att det är skillnad på höger och vänster. Tillgången till riskvilligt privat kapital är centralt för att små företag ska få en bättre möjlighet att växa. Med alternativet, svagare, stagnerande företag och sämre tillväxtkraft, blir samhället fattigare och jobben färre.
Skattespiralerna pekar inte längre uppåt i Sverige. Det ska vi vara glada över. De här reformerna ger Sveriges näringsliv möjligheter att växa, på sina europeiska konkurrenters bekostnad.
Vi kan kallt räkna med att våra grannländer snart kommer att anpassa sina skatter till de svenska nivåerna. Konkurrenseffekten är inte evig, men den är nyttig.