Sänkt skatt är möjligt
Vår slutsats är att samma service kan erbjudas medborgarna till en lägre kostnad med sänkt skatt som resultat. Vägen dit är bland annat en mer sparsam kultur, hög grad av decentralisering och översyn av hyreskostnaderna. På detta sätt skulle Sveriges kommuner kunna sänka skatten med sammanlagt 40 miljarder kronor, motsvarande 500 kronor mer i plånboken varje månad för en normalinkomsttagare.
I en annan del av undersökningen diskuterar vi kostnaderna för de verksamheter som kommunerna inte har skyldighet att tillhandahålla enligt kommunallagen. Det rör sig exempelvis om stöd till idrottsföreningar, föreningslivet och studieförbunden.
Vi vill diskutera detta område dels för att kommunernas kostnader för dessa områden är mycket varierande, dels för att dessa satsningar sällan är särskilt rättvisa. Varför får till exempel fotbollsintresserade sin hobby sponsrad, medan de som går på gym inte får det? Vi säger däremot inte att dessa områden helt ska sluta finansieras via skattsedeln. Däremot bör medborgarna få kostnaderna redovisade för att på så sätt kunna ta ställning till om de är rimliga.
Visst finns det mycket bra som görs för skattepengar, men alla bra saker ska inte finansieras via skattsedeln. En fråga man bör ställa sig är till exempel varför en vanlig inkomsttagare i Nyköping betalar 1 000 kronor mer varje år för fritidssektorn än en invånare i en jämförbar kommun med låga kostnader? Är till exempel studie- och idrottsverksamheten så mycket bättre och så mycket mer uppskattad i Nyköping? Är folkhälsan bättre? Jag tror inte det.
Helena Olsson
chefekonom på Skattebetalarnas Förening
Så jobbar vi med nyheter