Låt oss konstatera att ingen förordar genmodifiering för att förstöra vare sig miljö eller mänsklighet. Låt oss också konstatera att det finns en sund skepsis, även inom vetenskapliga miljöer, mot laboratorieproducerade genmodifierade produkter. Därför måste det ställas höga krav för godkännande.
I sak har expertgruppen rätt, möjligheterna med genmodifiering bör utforskas. Jordbrukets utveckling har alltid byggt på tekniska framsteg kombinerade med odlingsexperiment och noggrant urval för att få tåligare och mer högproducerande grödor. I första hand handlar det inte alls om pengar. Det har varit till mänsklighetens fromma.
Gentekniken ger möjlighet att med större vetenskaplig precision förändra odlingsgrödor, minska missväxt eller skadeangrepp. Samtidigt finns det risker att ta på allvar. Experiment kan slå fel, med förödande konsekvenser. Förändringar får alltid bieffekter, på gott och ont. Notera därför att en organisation som Naturskyddsföreningen inte säger ett absolut nej till genmodifierade produkter, GMO. Den talar hellre om behovet av försiktighet (Ekot 29/5). Frågan är inte om, utan hur vi använder möjligheterna.
Kan en vegetarian äta bröd bakat på en ett sädesslag som ympats med en fiskgen för att motstå vissa angrepp av skadeinsekter eller mögel? Valet att inte äta sådana produkter bör värnas genom märkning. Det är även ett rimligt krav att det av kött och köttprodukter framgår om djuren utfodrats med GMO-spannmål. Andra besvärande bieffekter är exempelvis det uppmärksammade Monsantofallet i USA, där företaget bakom en genmodifierad produkt stämmer grannarna för att företagets gröda spridit sig in på angränsande egendomar.
Varför läggs då så stor vikt vid genetisk modifiering av grödor? Svaret är lika enkelt som rakt. Mänskligheten växer i antal. Behovet av födoämnen ökar. Världens regeringar har enats i ambitionen att utrota fattigdom och svält. I detta arbete är möjligheterna till genetisk modifiering ett potentiellt effektivt verktyg.
Se bortom skynket genmodifiering
Sverige och EU förlorar stora summor på att avstå från att använda de vanligaste genmodifierade grödorna inom jordbruket. Om dessa grödor kunde odlas skulle följden bli större skördar och att nya arealer samtidigt skulle kunna bli tillgängliga för naturvård eller produktion av exempelvis biodiesel, konstaterar en expertgrupp (DN 29/5). Det tål att lyssnas till.
Så jobbar vi med nyheter