Singlarna som blev Sveriges enda par
Båda har en singelkarriär bakom sig, men Niklas Hogner (20 år) från Linköping har alltid drömt att få hålla på med paråkning. Men en partner har alltid saknats. Tills han hittade 14-åriga Angelika Pylkina från St Petersburg.
Ofattbart, säger Niklas.
Vad var det som domarna gillade när de såg er?
Vi har bra grunder och vi åker som ett par. Det är B-programmet som måste bli bättre.
Var det enkelt att byta från singel till paråkning?
Nej. Det är stor skillnad. Det är som att säga att man ska gå över från tango till balett. Bara att hålla en annan person i handen och åka skridskor är svårt. Att sedan få hopp att stämma och göra allt samtidigt...ja det är svårt.
Inte sedan 1962 har Sverige haft ett konståknings-par. Och senast vi tog medalj var 1909 då det blev ett VM-silver.
Så det var väl dags att någon försökte nu, säger Niklas och berättar att de satsar på JVM, som avgörs i Kanada i slutet av februari 2005.
Angelika står mest tyst och låter Niklas prata. Bara när SN frågar hur mycket blåmärken det blivit under träningspassen svarar hon.
Det har blivit många, säger hon.
Ja vi fick klä in hennes höfter med skumgummi till slut, säger hennes partner.
Sex gånger i veckan tränar de, femsex timmar per dag.
Det är så att jag tillbringar mer tid med Angelika och hennes mamma (Nelli Pylkina, parets tränare, vår anmärkning) än jag gör med mina föräldrar och det är klart att det kan bli påfrestande ibland. Men jag ångrar inte än att jag valde par-åkningen, säger Niklas och till-ägger skämtsamt.
Det är så skönt att slippa all ångest inför ett SM. Här är vi ju ensamma.
Så jobbar vi med nyheter